Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
trycket »händelseord», som utmärker hvad som tilldrager sig i
tiden, synes mera träffande.
På sidan 1 läsa vi äfven följande: »Genom förening af ett
verb och ett substantiv bildas en sats.» I uttrycken låsande
gosse*, »att läsa romaner», » att springa på » äro
substantiv och verb förenade; men äro de ock satser? På sidan 2
säges det, att pronomina nyttjas i stället för eller ersätta
substantiv. Månne icke pronomina också kunna stå i stället för
adjektiv?
Sidan 3 lär oss, att kasus äro fyra. Med lika skäl kunde
man upptaga 6 kasus. Oss synas tre vara alldeles tillräckliga.
På sidan 20 säges, att modus eller utsägesätt angifver det
sätt, hvarpå verbets handling utföres, och strax nedanför, att
konjunktiven angifver, att handlingen möjligen äger rum. Det
förefaller oss svårt att subsumera det senare under det förra.
På sidan 50 meddelas, att adverbet tjänar att närmare
bestämma verbet; månne det icke äfven tjänar till att bestämma
adjektiv och andra adverb?
På sidan 52 kallas dativ och ackusativ för objektskasus.
Hvarför kunna de ej nämnas så äfven i formläran? Man hade
då sluppit ifrån en kasus.
På samma sida säges om konjunktionerna, att de uttrycka
ett förhållande mellan tvenne satser. Månne de icke äfven
uttrycka förhållande mellan tvenne satsdelar. (T. ex.
Förhållandet mellan far och son är ej det bästa.)
Ehuru vi, såsom af det föregående synes, ej kunna instämma
i herr Stenkulas åsikt, att undervisning i teoretiskt-systematisk
grammatik bör förekomma så tidigt som i folkskolans andra
klass; ehuru det förekommer oss, som om en språklära, som är
afsedd för bruk i folkskolan, borde vara enklare och mera taga
hänsyn till det praktiska behofvet än herr Stenkulas, vilja vi
visst icke förneka, att ju icke den af honom utgifna läroboken
har många förtjänster, och att den med framgång kan användas
vid undervisningen i de högsta klasserna af de gynnsammast
utrustade folkskolorna. För folkskolan i allmänhet anse vi den
däremot icke lämplig.
Carl —n.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
