- Project Runeberg -  Tidskrift för folkundervisningen / Årgång 9 (1890) /
46

(1882-1920)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Folkskolelärarekallets vikt och betydelse.

Uppfattningen af lärarekallets vikt och betydelse har varit
olika under olika tider. Detta lär historien. Gå vi tillbaka till
den tid, då kristna kyrkan började upprätta skolor, finna vi, att
munkarna i de kloster, i hvilka skolor voro anordnade, ansågo
uppdraget att tjänstgöra vid skolan ärofullt och löftesrikt.
Klostrens föreståndare valdes nämligen i regel bland klosterskolans
lärare. Äfven bland de vid domkyrkorna tjänstgörande presterna
hade de, som tjänstgjorde vid katedralskolan, stort anseende.
Särskildt hade skolans föreståndare — skolastikus — hög rang.
Han var prelat och hade sin plats näst efter dekanen. Hans
inkomster voro därtill ganska stora. Till och med män, som
hörde till adelssläkt med gamla anor, sträfvade efter att blifva
skolastikus. Ej sällan hände det, att katedralskolans
föreståndare blef vald till biskop. Men förhållandena ändrades. Kyrkan
böljade alltmera förvärldsligas. Högfärd, vällust, lättja blefvo
rådande bland hennes tjänare så väl inom som utom
klostermurarna. Klosterskolorna råkade i förfall. Okunnighet grep
omkring sig bland munkarne, så att mångenstädes det ej fanns
tillgång på sådana, som hade förmåga och lust att undervisa
ungdomen. Det arbetet förekom alltför mödosamt och hade med
sig för många försakelser. I ganska många kloster mottog man
ej mera några gossar till uppfostran. Äfven katedralskolorna
råkade i förfall. De vid dessa tjänstgörande prästerna behöllo
visserligen sina rikliga inkomster, men det egentliga arbetet i
skolan öfverläto de ej sällan åt andra. Det förekom dem i
allmänhet för tungt och besvärligt. Dessa, som förrättade den
egentliga tjänsten, fingo oftast en ganska måttlig ersättning för sitt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:45:31 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tidsfolkun/9/0050.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free