Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nade erforderlig bildning därför. »Regeringarna måtte använda
aldrig så stora summor för främjandet af folkskoleväsendet:
förtjänstfulla pedagoger måtte uttala aldrig så värderika
pedagogiska teorier — alla sådana bemödanden skola aldrig medföra de
följder man kunde hafva rätt att hoppas, så länge uppfostran af
folkets barn ej kan anförtros åt personer, som blifvit särskildt
utbildade för detta ändamål.» Det är en af pietismens största
förtjänster om folkskolan att hafva fäst uppmärksamheten härpå.
Men pietismens pedagoger voro ej endast ordets, utan framför
allt handlingens män. Så upprättade A. H. Francke i Halle ett
slags lärarebildningsanstalt för att gifva de studenter, som
undervisade i hans skola, en pedagogisk utbildning, och hans lärjunge
Hecker grundade 1748 i Berlin det första egentliga
lärareseminariet. Gagnet af denna anstalt blef snart allmänt erkändt, och
särskildt från filantropiska kretsar höjdes stämmor, som fordrade
inrättandet af seminarier. Efter denna tid upprättades ett stort
antal sådana. 1 vårt land anordnade 1830 Sällskapet för
växel-undervisningens befrämjande en normalskola i Stockholm, vid
hvilken äfven lärare kunde erhålla pedagogisk utbildning. Åtta
år därefter fingo vi vårt första seminarium i Lund.
Sedan särskilda läroanstalter för bildande af lärare vid
folkskolan blifvit inrättade, har denna betydligt utvecklats.
Föräldrar och andra, som iakttagit det goda inflytande hon utöfvat
både med hänsyn till barnens intellektuella och moraliska
uppfostran, hafva alltmer lärt att betrakta henne med aktning och
tacksamhet. Men i samma mån som folkskolan stigit i anseende
hafva ock de vid henne anställda lärarne vunnit aktning och
erkännande. Den insikten har alltmer vunnit ingång, att
folkskollärarens kall är af stor vikt, att hans uppgift är synnerligen
betydelsefull så väl för de enskilda barnen, som anförtros honom,
som ock för hela staten. Och det förhåller sig i sanning så.
Vi vilja efter denna historiska öfversikt i korthet framställa
hvad det innebär att vara folkskolelärare. Vi anse det nämligen
vara till stort gagn för folkskolan, om så väl hennes lärare som
äfven andra, göra klart för sig, huru betydelsefullt lärarekallet är.
De förra skola därigenom nödgas erkänna, att de ej kunna
uppfylla det kallets förpliktelser af egen kraft, och så söka hjälpen
därtill hos Honom, som är mäktig i de svaga, och som vill hjälpa
Tidskrift för folkundervisningen, år g. 1890. 4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
