Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vissa bär nedan angifna hänseenden, kunna rekommenderas
såsom en fullt användbar lärobok för folkskolan.
Hvad urvalet beträffar, bar visserligen förf. synbarligen sökt
att i öfverensstämmelse med de af lärobokskommittéen uttalade
grundsatser begränsa framställningen, men härvidlag lämnar
hans arbete ännu åtskilligt att önska. Särskildt synas oss
forntiden och medeltiden vara behandlade med större utförlighet,
än nödigt och önskligt varit. Så kunde t. ex. berättelsen om
Erik Segersäll och Styrbjörn Starke saklöst hafva utelämnats,
likasom ock redogörelsen för Albrekts af Mecklenburg regering
samt för striderna mellan honom och Margareta kunde hafva
åtskilligt förkortats. Därjämte förekomma här åtskilliga namn
på personer, som aldrig behöft upptagas, såsom Vitmar, Ludvig
den fromme, Filip och Inge den yngre m. fl. Såsom exempel
på fakta ur nyare tidens historia, som upptagits men utan skada
kunde hafva uteslutits, anföra vi Arboga artiklar, jesuiternas
uppträdande under Johan III, de preussiska hamnarnas
öfver-lämnande till Sverige i stilleståndct i Altmark samt deras
återlämnande sex år senare, förvärfvandet och förlusten af
Trond-hjems stift och Bornholm. Å andra sidan saknas icke exempel
på alltför stor knapphändighet. Detta synes oss med fog
kunna sägas bland annat om skildringen af trettioåriga kriget
efter Gustaf II Adolfs död. Äfven tyckas slagen vid
Breiten-feld 1642 och vid Varschava, liksom sjöslaget vid Svensksund
varit mera förtjänta af att upptagas i läroboken än t. ex. slaget
vid Halmstad. Ganska egendomligt förefaller det ock, att vid
redogörelsen för stilleståndet i Altmark Livlands afträdande
till Sverige icke upptages, men väl, såsom förut blifvit nämndt,
de preussiska hamnarna.
Ofversikterna synas i det hela vara gjorda i öfverensstämmelse
med de af lärobokskommittéen uttalade grundsatser. Såsom något
förtjänstfullt härvidlag vilja vi nämna de skildringar af de
religiösa och kyrkliga förhållandena från nyare och nyaste tiden,
hvilka här upptagits. Ett och annat, som inrymts uti den
kronologiskt ordnade framställningen, såsom skildringen af grefvarne Per
Brahes och Magnus Gabriel de la Gardies lif, synes dock lämpligen
hafva bort upptagas i återblickarna under rubriken lefnadssätt.
Mot knr sindelning en kunna däremot åtskilliga anmärkningar
göras. Förf. har synbarligen haft en viss svårighet att besluta sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
