Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
genomgående af det hela, både hufvudtankar och detaljer. Med
rekapitulation menar man däremot ett förfaringssätt, som består
däri, att läraren i korthet punktvis genomgår hufvudtankama i
den inhämtade lärokursen eller någon del däraf. Återblicken
liknar rekapitulationen däruti, att han icke upptager detaljerna,
utan endast sysslar med hufvuddragen. De sammanfalla dock icke
till ett. Rekapitulationen har nämligen intet annat syfte än att
fästa i minnet hufvudmomenten i den genomgångna lärokursen:
det innehåll, som genomgås, den synpunkt, hvarunder det ses,
och den ordning, hvari det i minnet återkallas, äro desamma
som vid den första genomgången. Men vid återblicken tager
man än den ena utgångspunkten än den andra och blickar eller
skådar tillbaka öfver det genomvandrade kunskapsgebitet. Hvarje
ny synpunkt erbjuder ett nytt perspektiv. Till följd häraf
omfläktas framställningen städse af nyhetens behag. Återblicken
är således mera färgrik och tilldragande än rekapitulationen.
Detta må nu vara nog i fråga om den betydelse, man bör
fästa vid ordet återblick. Mera kan ju därom blifva sagdt
under det följande samtalet. Om nu någon vill gifva ordet
återblick en vidsträcktare betydelse, så vill jag alls icke tvista
om ord. Jag är nöjd, blott betydelsen bestämmes, så att icke
den ene menar ett, den andre ett annat, under det vi bruka
samma ord. ’
Jag går nu att framställa återblickens allmänna grunddrag,
d. ä. de egenskaper, hvilka äro gemensamma för alla återblickar,
de må gälla biblisk historia eller katekes. Dessa torde enklast
framträda, om vi dröja vid den bild, som ordet återblick
framkallar för vårt öga. Detta ord erinrar alldeles otvunget om en
bergvandring. Då man under ledning af en skicklig förare
bestiger ett berg, påpekar denne under vandringen det ena
sköna partiet efter det andra. På lämpliga ställen låter han
oss stanna dels för att hvila, dels för att taga en öfverblick
af den genomvandrade nejden. Under ett sådant uppehåll bråkar
och talar den oskicklige eller tillgjorde föraren i en ström:
han radar upp namn på branter och djup, sjöar och bergspetsar
samt berättar anekdoter och sagor, så att vi måste vara idel
öra. Men den förare, som förstår sin sak och vill vårt bästa,
han rycker icke vårt öga hit och dit utan lämnar oss ro att
beskåda och beundra. Den hjälp, vi behöfva för att rätt upp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
