- Project Runeberg -  Tidskrift för folkundervisningen / Årgång 9 (1890) /
158

(1882-1920)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

vordna till nässlor och törnen, med hvilka föräldrarnes hjärtan
gisslas, emedan de på barnen ej tillämpat den heliga tukten.»

Att tidsandans förtviflan kan gripa äfven barnen visar sig
af de siffror, som angifva det stigande antalet af underåriga,
som med egen hand förkortat sitt lif. Antalet af själfmördare

mellan 15 och 25 år har under de senaste 25 åren fördubblats.

Sådan är tiden, sådan platsen, där de åt oss anförtrodda
unga skola genom vårt arbete växa upp till en Herrens
plantering. Herren har icke lust till hans död, som dör. »Jag
såg dig ligga uti ditt blod, och jag sade dig, då jag såg dig
liggande uti ditt blod: du skall lefva.» »Han kunde icke lida,
att mörkrets makt oss tog till sig; han måste för oss strida.
Han kom till oss i världen ned, beredde oss en evig fred med
sin död och pina.» Profetlärlingarne hade något af detta sinnet.
Huru hafva vi?

Men vi vilja nu se till, huru vi skola kunna bli dugliga
byggnadsmän till att uppföra Herrens sköna hus. Profeten sade
till dem: »Gån åstad!» Och en af dem sade: »Var god och gå

själf med dina tjänare!» Ja, detta är villkoret för att kunna

något uträtta vid denna byggnad. Om Herren icke bygger
huset, arbeta de fåfängt, som därpå bygga. O, huru skönt de
äro förenade med hvarandra hos profetlärlingarne nitälskan, som
för Herrens rike och för själars välfärd trotsar faror,
ansträngning och uppoffring, och denna ödmjukhet, som har all sin
visdom, sin styrka och kraft uti honom, som är oss af Gud gjord
till visdom och rättfärdighet och helgelse och förlossning!
Profeten svarade dem blott: »Gån åstad!» Hvilken frestelse att i
egen kraft gripa verket an och lita på egen klokhet! Hvilken
frestelse att tänka: vi skola görat! Huru skulle det icke hägra
för dem: nu skola träden falla det ena efter det andra, hvarf
skall uppföras på hvarf af den stora byggnaden, och snart skall
den höga byggnaden förkunna vår ära. Men de föllo icke för
den frestelsen. De hade hos sin profet lärt det första och
viktigaste, abc af den läxa, som visserligen är svårlärd, men som
dock måste läras, om man skall kunna blifva en duglig
timmerman på Herrens sköna hus, det nämligen: »vår egen kraft
ej hjälpa kan», »vi äro icke bekvämliga ens att något tänka
såsom af oss själfva.» »Var god och gå själf med dina tjänare»,
det är då den bön, som af sig själf framkommer ur det rätte-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:45:31 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tidsfolkun/9/0162.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free