Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
på sedliga grundhvalar hvilande borgerliga lagstiftningen
oeh ordningen samt slutligen och förnämligast från Kristi
kyrka såsom det menskliga samfundets "ljus" och "salt";
så skall man säkerligen finna sig grymt besviken. Skolans
bestämmelse kan icke varå så hög. Ville hon sträfva
derefter, hade hon ej att vänta annat öde, än paddans i
fabeln. Hennes berömmelse är den ödmjuka tjenarinnans,
som inom sitt område och efter sina gåfvor vill hjelpande
och biträdande underordna sig de stora, gudomliga
bildningsinstitutionerna. Folkskolan vill ej, kan ej utlofva att
gifva folket den hela bildningen; hon skattar sig lycklig,
om hon förmår meddela b\\ånmg$-elem,enterna: om hon
får införa de unga i den enklaste kunskapsodlingen och
rikta deras håg åt det sedliga lifvets allvar. Det ligger nu
utan tvifvel mycken magt uppå, att denna, den begynnande
bildningen blir af ratta slaget. Men vill man trösta sig
med att allt är väl bestäldt dermed, att begynnelsen |r god,
och försumma vården af den fortsättningsskola, som endast
kan ske i lifvet medelst de för dess sunda utveckling
nödvändiga, stora uppfostringsfaktorerna, så är det icke svårt
att förutse, att den goda början i många fall öfvergår till
en dålig fortsättning och tager en ända med förskräckelse.
Beträffande åter förhållandet inom skolan emellan de
särskilda bildningselementerna, genom hvilka man vill uppnå
hennes stora syfte, begynna ock här och der anspråk höjas,
som påtagligen häntyda på ett öfverskattande af det
jemförelsevis underordnade och ett förbiseende af det, som
aliena förmår väsendtligen bidraga till vinnande af målet. I
sammanhang med den i visst hänseende berättigade
oppositionen emot det ensidiga uppdrifvandet af kunskapen —
när fråga nämligen är om religions-kunskapen, kan man på
åtskilliga håll icke nog prisa vigten af kunskapens betydelse,
när det gäller de blott menskliga kunskapsgrenarne, såsom
matematik, naturkunnighet m. m. Den besynnerliga
motsägelsen märkes ej sällan, att under det man i starka
uttryck beskärmar sig öfver den förment förslöande
sysselsättningen med kristendomssanningarna, och dervid fram-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
