Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
115
som urbilden här står ojemförligt högre, måste äfven
bildningen här erhålla en ojemförligt högre syftning.
Emellertid är det icke till arten allena, som den nya tidens
bildning skiljer sig ifrån den gamla tidens; äfven till
omfattningen stäeker sig den förra vida utöfver den sednare. Så
är den nya tidens bildning hvarken ensidigt theoretisk,
såsom den grekiska, ellet ensidigt praktisk, såsom den
romerska. Den är redan i viss mån, o<eh åsyfta* ytterligare att
blifva, beggedera i rikaste mått och fullaste samstämmighet.
Men denna skiljaktighet emellan den gamla och den
nya tidens bildning är icke den enda. En annan yppar sig
äfven, och denna icke mindre märklig. Hos Greker och
Romare funnos ännu icke hvad vi kalla fria arbetare. Det
gröfre arbetet var hos dem Öfverlåtet åt trälar. Det låg i
sakens natur, att dessa icke kunde blifva delaktiga af
bildningens förmåner. Det måste visserligen erkännas, att trä*
larna i den gamla tiden i allmänhet behandlades med
mildhet. Men liksom det a ena sidan låg i herrarnas interesse
att icke tillhandahålla dem en bildning, som hos dem
kunde väcka högre syften, och dymedelst missbelåtenhet med
deras närvarande ställning, så voro å andra sidan dessa
genom träldomen i intellektuellt hänseende alltför mycket
för-slöade, för att göra några allvarliga bemödanden att
tillegna sig hvad som på denna tiden ansågs tillkomma endast
den friborne. Enskilda undantag betyda här intet, då man
ser saken i stort. På detta sätt kunde i denna tiden icke
uppkomma hvad vi kalla folkbildning. Ännu miödre kunde
en sådan bildning hinna till någon betydenhet eller någon
sjelfständighet.
Helt annorlunda blef förhållandet ibland de christna
folken. En af de välsignelser, som christendomen beredde
dessa folk, och framför allt de germaniska, var den, att
han sprängde trälens fjettrar. Men i och med detsamma
uppkom ett nytt stånd inom samhället, nemligen den frie
arbetarens. Det är sannt, att éetta stånds rättigheter och
utsigter länge förblefvo temligen begränsade. Men emel*
lan den forne trälen och den nu varande arbetaren var
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
