Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
j J4
krafternas jemnmått, bevisas ibland annat deraf, att den,
som hunnit längre i något af de ämnen, hvilka hörde till
den tidens bildade uppfostran, t. ex. i musik, än i de
öfriga, icke ansågs för hvad man den tiden förstod med en
bildad man. Uppnåendet af ett slikt krafternas jemnmått
blef naturligtvis möjligt endast derigenom, att den tidens
bildningsämnen, i j eranförelse med vår tids, voro mycket
få. Lätt förstås, att den bildning, hvilken sålunda
bi-bragtes, var företrädesvis hvad vi kalla theoretisk.
Öfvergå vi deremot till Eomarna, hvilka upptogo den
grekiska bildningen, utvidgade dess område och utbredde
densamma kring större delen af den då kända verlden, möter
oss en annan benämning på denna de menskliga krafternas
utveckling och förädling. Ordet cultus hänvisar på en åker,
hvilken måste erhålla ans, för att derefter bära skörd.
Redan sjelfva ordet hänvisar sålunda på detta storartadt
praktiska, hvilket stämplar, liksom den romerska folkanden,
så äfven den romerska bildningen. Redan dessa få drag
torde visa, hurusom dessa begge folk, Greker och Romare,
i den gamla verlden bildade liksom tvenne halfvor, af
hvilka den ena förutsatte och förfullständigade den andra.
Dock den gamla verlden föll. Endast i dess grusade
lemningar kunna vi numera beundra dess storhet. En ny
verld reste sig på den gamlas spillror. Under det de s. k.
romaniska folken ännu i väsendtlig mån hvila på den gamla
grunden, har hos de s. k. germaniska folken ett Bytt
och egendomligt lif utvecklat sig. Äfven ibland dessa
sistnämnda folk är det ord, hvarmed det som utgör
föremålet för dessa betraktelser uttryckes, synnerligen
betecknande. Ordet bÜäning häntyder på en urbild. Visserligen
skulle man kunna säga, att äfven de gamla folken hade en
sådan. Denna var menniskan, tänkt i all den
fullkomlighet, hon af sig sjelf kan uppnå. De germaniska folkens
urbild åter blef guda-menniskan, sådan denna framträder i
Jesu Christi heliga person. Att i allt blifva honom lik
måste således hos dessa folk blifva föremålet ej mindre för
individen än för samhällets sträfvande. Men i samma mån
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
