- Project Runeberg -  Tidning för folkskolan / Årgång 1869 /
168

(1865-1881)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ver förlängas^ utan kanske snarare torde kunna förkortas. De
’brister, som vid skolgångens afslutande alltid komma att
finnas i detta såväl som i öfriga ämnen, stå också lättare
att afhjelpa, då den om en säker rättskrifning måne
ynglingen icke såsom förr uteslutande begagnar sig af en
rättstafningslära, som han ej förstod att använda (oaktadt han
äfven af en dylik kan, efter en sådan förut gången
undervisning, som vi fordra, hafva god nytta, då han begriper
hvarje regels uppkomst och berättigande), utan vet sig i
stället kunna vinna mera genom att observera läsebokens
eller någon annan god boka stafsätt. För öfrigt kan
lärotiden i skolan förkortas derigenom, att läraren gifver
barnen till hem- eller skolarbete — företrädesvis det förra —
att ur minnet rätt bokstafvera något förut till sitt innehåll
väl öfvadt och bekant stycke. Härtill passa företrädesvis
smärre poetiska stycken, fabler o. d., som de kunna
utantill. De hafva derjemte det goda med sig, att barnen
genom dem roas, och man kan sålunda genom hvarjehanda
omvexling gifva lif och behag äfven åt detta vanligen för
så torrt ansedda ämne. Skulle barnen ej kunna ett
tillräckligt antal dylika sånger, så se vi ingen fara deri, att de
afskrifva sådana stycken ur kristendomskunskapen, som de
memorera. Att det icke vore så lämpligt att af dem fordra,
att de, på samma gång de inlära ett styckes innehåll,
derjemte skulle kunna redogöra för dess rättskrifning, är klart
deraf, att man i så fall splittrade och således försvagade
barnets uppmärksamhet genom att gifva det för många
saker att på en gång uppmärksamma. — Skrifning efter
lärarens muntliga diktamen bör naturligtvis derjemte ofta
förekomma. Det är nämligen bekant, att man ganska ofta
stadnar i villrådighet, då man sjelf skall göra något, om
man än tycker sig hafva noga bekant, huru andra göra
samma sak. För att häfva denna förlägenhet, böra derföre
lämpliga skriföfningar af läraren dikteras, sedan ett ljuds
beteckning är i läseboken iakttaget.

Då närvarande uppsats endast afsett en säker
bokstaf-vering af modersmålet, så är här icke platsen att beskrifva,
huru grammatikaliska fel, sådana som: gossarna sprang
hem, huset har bränt upp o- d., böra i rättskrifningen
afhjelpas. De bero derpå, att barnet ej fått nog stadgadt
gehör för språket: det talar felaktigt härutinnan och
öfver-flyttar derföre naturligtvis samma felaktigheter i skrift.
Dylika fel emot rättskrifningen undanrödjas således derigenom,
att läraren alltid noga öfvervakar såväl sina egna som
barnens uttryck, hvarföre han har att betrakta hvarje skoltimme

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:55:07 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tifolksk/1869/0168.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free