Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
genom det sinligt gifna. Vi stöta nu också i efterföljande
undersökning snart nog på ett sådant element. Till »jag», hvarom man
i jagmedvetandet är medveten, hör ett »själf», ett hänförande af
sig på sig, en slutenhet inom sig. Men detta kan icke äga sin
betydelse genom något som hälst tidligt gifvet, då det tidliga såsom
sådant saknar slutenhet inom sig, i stället hänför sig på annat.
Det föregående är såsom sådant till endast i relation till ett
efterföljande och tvärtom. Men sådant kan vara ägnadt att väcka
förvåning endast hos den, för hvilken de Kantiska bevisen för, att
vårt medvetande, äfven vårt medvetande om den tidliga
verkligheten själf, är genomdraget af momenter, som icke ha sinlig
karaktär, äro främmande. Genom påpekande af en sådan faktor går
man naturligen på intet sätt öfver det empiriskt gifna
själfmedvetandet själft. Därför blir undersökningen trots detta likaväl
empirisk som t. ex. Wundts analys af rumsmedvetandet och
själfmedvetandet.
Emellertid: fast nu efterföljande undersökning skall principiellt
vara empiriskt psykologisk, så ligger det i sakens natur, att den
tillika i vissa afseenden får karaktären af en filosofisk
undersökning. Och visserligen kan detta förekomma på två sätt. Just för
att förstå innebörden af det osinliga moment, som faktiskt finns,
blir det nödvändigt att anställa en filosofisk undersökning, i det
man pröfvar sakens egen ställning i verklighetens system. Utan
en sådan pröfning kan man icke blifva förtrogen med just det
empiriska själfmedvetandets faktiska innehåll, som det gällde att
undersöka. Sålunda- spelar här filosofien den rollen att
möjliggöra beskrifhing af det empiriskt gifna. Men äfven så kan filosofi
blifva nödvändig, som det ligger nära till hands att bestämma det
empiriska själfmedvetandets natur på grundvalen af en gifven
åskådning af det reella jagets karaktär. Det kan då blifva
nödvändigt att pröfva sådana åskådningars hållbarhet, särskildt i fall
däraf dragas slutsatser, som visa sig materialiter oriktiga vid en
direkt undersökning af det empiriska själfmedvetandets natur. I
båda dessa fall blir den filosofiska undersökningen endast ett
hjälpmedel för det egentliga syftet.
Men en filosofisk undersökning kan också infoga sig i det hela
så, att ur de psykologiska resultaten kan framgå som ett direkt
resultat hållbarheten i objektiv mening af den förbindelse af osinliga
och sinliga momenter, som subjektivt sker i själfmedvetandet. De
filosofiska satserna bli då så att säga omedelbart sig gifvande bihang
till de psykologiska.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
