- Project Runeberg -  Till analysen af det empiriska själfmedvetandet /
19

(1910) [MARC] Author: Axel Hägerström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

af det relativt konstanta i mina medvetenhetsyttringar och
inordnade specifika medvetenhetsinnehåll. Det öfriga tillhör visserligen
mig såsom individ, men kan icke betraktas såsom uttryckande,
hvad jag är såsom perdurerande individuell enhet. Möjligheten
af den formella jagenhetens bevarande trots förändringen hos det
till den fysiska organismen förlagda medvetenhetslifvet förutsätter
här, liksom då det gällde öfverföringen af jaget på andra personer,
förändringens kontinuitet.

Men nu är att märka något, som förut är berördt, nämligen
att redan det blotta medvetenhetsinnehållet »jag själf», formelt
be-traktadt, i sig innesluter oindelbarhet. D. v. s. redan i det
omedelbara formella själfmedvetandet, alltså oberoende af temporalisation
och lokalisation, föreligger en individualisering. Men denna
indi-vidualisering är hvarken af betydelse för ett annat medvetande
eller för en betraktelse af mig såsom en bland andra. »Jag själf»
såsom direkt individuell bestämmes nu icke på särskildt sätt genom
det relativt konstanta i mina medvetenhetsyttringar och i de
specifika innehåll, som inordnas i mig, utan på lika sätt genom hvarje
som helst yttring och specifikt innehåll, som inordnas i mig. Det
är nämligen att märka, att det särskilda hänförandet af det relativt
konstanta i angifven betydelse på jaget har sin grund i jagenhetens
sätt att framträda i tiden såsom per dur er ande. Blott genom jagets
perduration blir det nödvändigt att särskildt hänföra det relativt
konstanta i dess innehåll på det samma. Men »jag själf» såsom
omedelbart individuell har ingenting med tiden att skaffa. Detta,

som längre fram skall fullständigare begrundas, framgår närmast
däraf, att ett temporaliseradt jag alltid eo ipso är ett led i
universum, hvilket led hänföres på en viss fysisk organism, och
väsentligen är en från andra afskild individ. Just därmed har det icke
såsom det omedelbart individuella »jag själf» principium
individua-tionis i sig själf utan i sin temporalisering och lokalisering.

Af det anförda framgår, att jag individualiserar mig på två

O

, A ena sidan sker det från andras synpunkt och för
afskil-jande af mig från andra genom temporalisering och lokalisering.
Då blir det själfständiga medvetandet ett genus, inom hvilket
indi-vidualiseringen sker. Det innehåll, som betraktas som
karakteristiskt för den gifna individen, blir det relativt konstanta i
medvetenhetsyttringarna och de specifika medvetenhetsinnehåll, som

O

inordnas i jaget. A andra sidan individualiserar jag mig, men
blott med betydelse för mig själf och utan afskiljande af mig från

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:34:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tillanalys/0027.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free