Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
156
utsago, från samma källa som kärleken. Den bygger
på de bästa och ädlaste egenskapernas grund och
högaktning liksom förtroende äro två af de faktorer,
som bana väg för dess inträde i hjärtat. När den
har fått plats där, tager den med sig värme och
ljus och upplyser mången dunkel vrå och kommer
månget blomster att spira, som väntade på och
behöfde ljus och vård.
Den sanna vänskapen är den mest osjälfviska, ty
den frågar icke sitt hvarför och begär inga egna
fördelar. Den är “samstämmighet i åsikter angående
lifvets och evighetens alla frågor", säger Cicero. Den
begär ingenting själf, därför att den vet att dess
största lycka är att få dela en annans glädje och
hjälpa att bära hans bördor. Genom vänskapen
fördjupas på så vis och förökas glädjen och sorgerna
kännas lättare, ty de ställas inför ögonen af en
annans synvinkel liksom då de underordnas Guds
skapelses stora verk.
En idéel vänskap, och sådan är ju den verkliga
vänskapen, tänder alltid en stråle af ljus för sin vän
när han ser denne famla i mörkret, han glömmer
sig själf i bemödandet att inge hopp hos den andre
och på så sätt känner han sig själf lyckligare.
Vänskapen tar ögonblickets stunder i akt, inger mod
och förtröstan och samlar en fond af goda minnen
för den framtid öfver hvilken den kastar hoppets
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
