Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 7. Kinesiska nyåret. — Affärd från Shanghai. — Resan uppför Jangtsefloden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SJUNDE KAPITLET.
Kinesiska nyåret. — Affärd från Shanghai. —
Resan uppför Jangtsefloden.
■är vi kommo till Kina, var där nyårstid, och det
kinesiska nyåret är en stor högtid, egentligen den enda
för kineserna, naturligtvis med undantag af
familjehögtider. Då roar sig kinesen, och mycket arbete ligger
nere, alldeles som på hvilodagar hos oss. Nyårsdagen
infaller olika år på olika tider. Kinesernas år är ett
s. k. månår. Det består af 12 »månomlopp». Men för
att reglera året någorlunda efter årstiderna, så inskjutes i regeln
hvart tredje år en skottmånad, dock icke såsom en särskild
trettonde månad utan så, att en af de reguliära månaderna
för-länges till två månomlopp. Skottmånaden inskjutes olika år på
olika tider af året och får sitt namn af den närmast
efterföljande månaden, tillsammans med hvilken den sålunda bildar en
dubbelmånad. Nyårsdagen infaller vid första nymåne efter det
solen inträder i stjärnbilden Aquarius (Vattumannen), och
skottmånaden måste inskjutas på en sådan tid af året, att solen under
hela den månaden står inom en och samma stjärnbild.
Nyårsdagen kan icke komma före den 21 januari och icke senare än
den 19 februari. Den kinesiska kalendern blef af en kejsare
Kang Hi på 1600-talet fastställd för tiden ända till år 2020.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
