Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 22. Huru vi nu blefvo mottagna i Sungpu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TJUGOANDRA KAPITLET.
Huru vi nu blefvo mottagna i Sungpu.
’en huru blefvo nu vi mottagna i Sungpu, jag, Sköld
och Wennborg? Så snart vi kommit i ordning i vårt
| kapell, sände vi våra visitkort till stadens äldste eller
, magistraten. Vi fingo strax deras kort tillbaka jämte
besked, att vi voro välkomna på rådhuset kl. 11 f. m.
Vi skaffade oss bärare, och så läto vi bära oss i stolar
dit. Det var endast ett litet stycke, men, såsom jag
förut sagt: det hade varit en sidovördnad mot höga
vederbörande, om vi kommit till fots. Jag sträckte upp mig i
prästrock för att se ärevördig ut. I förbigående sagdt, bör man, om
man vill ingifva respekt, vara klädd i lång rock. Kineserna
tycka, att våra korta kavajer äro alltför futtiga.
Vi blefvo mottagna med all möjlig kinesisk etikett af stadens
främste man, som jag vill kalla borgmästare, samt tre hans
ämbetsbröder, låt oss kalla dem rådmän. Borgmästaren lär vara
en synnerligen rik och mäktig man, hufvudman för en mycket
stor släkt. Här växlades nu komplimanger sådana, att det icke
kunde gå finare till vid en mottagning i ett kejserligt hof i
Europa. Jag såg på Sköld och Wennborg och gjorde så, som
de gjorde, bockade mig, såsom de bockade sig, och krusade
just så, som de krusade. De voro ju väl hemmastadda med
alla etikettens konster. Ändtligen lyckades borgmästaren förmå
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
