- Project Runeberg -  Hur folkskolestadgan tillkom /
26

(1942) [MARC] Author: Fridtjuv Berg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Folkskolefrågan 1815—1830

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

emellertid icke kunde bestridas, att »vissa i vårt
nuvarande samhällsskick för vars och ens bildning
till självständiga medborgare nödiga kunskaper,
varibland huvudsakligast skrivkonsten och de
enklaste räknemetoderna, ävensom grunddragen av
fäderneslandets kännedom i historiskt, statistiskt
[enligt dåtidens språkbruk = statsvetenskapligt]
och ekonomiskt avseende icke allestädes utgöra
föremål för folkundervisningen», så ansåg
utskottet lämpligt, att regeringen gåve församlingarna
några allmänna »anvisningar och råd», hur de
borde ordna sina skolor.

Vid behandlingen av det nya utlåtandet vidhöllo
de tre stånden sina föregående åsikter. I
prästeståndet erhöll prosten Almgren denna gång
understöd av den först nu på politikens bana
framträdande professor K. A. Agardh (sedermera biskop i
Karlstad), vilken, ehuru förgäves, påyrkade
»offentliga föreskrifter» för folkundervisningen. Adeln
fasthöll vid von Hartmansdorffs förslag, och
bönderna slöto sig även till detta, utan att låta förleda
sig av utskottets smickrande utlåtelser om de
oskolades »uppövade tankeförmåga» eller av professor
Fröbergs nobla vink att ej ivra för mycket för sina
»fattiga torpares och backstuguhjons barn».
Skånebönderna, bland dem Nils Månsson i Skumparp,
reserverade sig uttryckligen emot, att de rika
klockarinkomsterna i detta landskap icke användes till
folkbildningens befrämjande.

Det slutliga resultatet blev, efter allt prutande
och sammanjämkande, en riksdagsskrivelse, vari
ständerna anhöllo, att domkapitlen måtte åläggas
att hålla noga reda på klockarnas fullgörande av
undervisningsskyldigheten samt främja utbredandet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:57:30 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tillkom/0030.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free