Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Folkskolefrågan 1836—1839
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I varje kristligt land är kyrkan mänsklighetens
första och mest omfattande uppfostringsanstalt, och
prästerskapet är folkets egentliga skollärare. Därför var,
under enklare och mindre förkonstlade
samhällsförhållanden, kyrkan icke blott den egentliga, utan även
den enda lärosalen för folket, bibeln den förnämsta
skolboken och all folkskola en söndagsskola. Vad man
nu kallar folkskola är enligt sitt begrepp endast en
förberedelse till religionsundervisningen och innebär
villkoren för dess möjlighet. Hon har fyllt sin
bestämmelse, när hon undanröjt hindren för prästerlig
undervisning. Denna sistnämnda föreställer allmogens
högskola, där hon tar sina grader och fulländar sin
bildning. Det är mycket som ligger därutanför, men det
hör icke egentligen till folkbildningen. Överstiges
denna gräns, så befinner sig allmogen på ett helt annat
gebit, nämligen de lärdas, och det är intet skäl,
varför den då ej skulle genomlöpa hela banan och
genomgå lärdomsskolan och alla de andra bildningsanstalter,
som staten öppnat dels för allmän mänsklig bildning,
dels för speciella behov och yrken. Vem som då skall
stanna kvar vid naturens bröst och arbeta den jord,
som när oss alla, hur folket skall få tid att sysselsätta
sig med allt detta utan att försumma vad som dock
tydligen hör till livets bestånd och som i vårt klimat
fordrar ett strängt arbete, det överlämnar
konsistorium åt andra, som äro fyndigare, att uttänka.
Från helt andra åsikter utgå de, som yrka en lärd
folkskola; ty det hör till vår tids besynnerliga
egenheter i uppfostringsläran, att man vill ha folkskolan så
lärd och lärdomsskolan däremot så olärd som möjligt.
Detta hänger tillsammans med det prisade
nivellerings-systemet; allmogens bildning måste stegras i samma
mån som de andra klassernas nedtryckes för att på
detta sätt åstadkomma den älskade jämlikheten.
Strävandet är i sin grund demokratiskt, för att ej säga
anarkiskt, ehuru denna syftning icke hos alla torde
ha vaknat till fullt medvetande.–
Det är dessutom en alldeles grundfalsk och av ingen
erfarenhet bestyrkt föreställning, att det slags
halvupplysning, som skulle genom den lärda folkskolan
bibringas, skulle ha någon förmåga till moralisk för-
66
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
