Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 7. Folkskolefrågans behandling 1841
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
möjligheten att kunna sträva till uppnående av den
högsta upplysning, som samhället har att bjuda. — —
Den ambulatoriska skolan har just i sagda egenskap
(såsom ständigt flyttbar) sin största olägenhet, då den
inrymmes i den ena stugan efter den andra, vanligen
otjänliga, och ännu mera då exempel- icke lära saknas
därpå, att skolbarnen blivit hopträngda med husfolket,
som varit upptaget med sina vanliga sysslor och
bestyr. Hur ofullständig undervisningen då måste bliva,
ligger for Öppen dag, och man kan gärna säga, att
den kommun, som saknar all annan
undervisningsanstalt, är åtminstone utestängd från tillfället till all
högre undervisning.–-Att den fasta skolan, som
har bättre både lokal och materiel, även kan påräkna
en lärare av högre bildning och med större
skicklighet, vilken med nöje arbetar på samma ställe,
förekommer mig lika avgjort, som att undervisningen i denna
skola blir mera omfattande och glad.
Den liberale biskop Nibelius framhöll, att den
folkskola, som nu skulle lagstadgas, alldeles icke
borde betraktas som en anstalt, där proletärbarn
finge lära innanläsning och kristendom.
Obestridligt vore nämligen, att allmogens barn redan förut
i allmänhet fått lära detta.
Samme talare betonade i ett senare anförande,
att de fasta skolornas mening just vore, att i dem
»borde materialier finnas till en fullständigare
undervisning, som skulle omfatta de ämnen, vilka
läsas uti mindre apologistskolor». Samma åsikt
uttalades även av prosten Sandberg och andra
skol-förslagets vänner.
Professor Grafström ansåg den ambulatoriska
skolhållningen såsom ett »folkundervisningens
nor-madliv utan någon lyftning och utan stödjepunkt».
Denna lyckligt funna bild utvecklades vidare av
professor Thomander.
154
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
