Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kap. 6—14. Turkiet: Konstantinopel, Athos, Thessalonika - 8. Konstantinopel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
58
FJORTONDE KAPITLET.
sund ligga de nämda förstäderna både på den europeiska och den
asiatiska sidan. Den största är Skutari på den asiatiska sidan. Det
räknas ofta med såsom en del af Konstantinopel.
Befolkningen i Konstantinopel belöper sig till något öfver 900
tusen. Af dessa äro vid pass 400 tusen muhammedaner. De öfriga äro
kristna af olika bekännelser samt judar. De sistnämdas antal belöper
sig till närmare 50 tusen. De protestantiske kristnes antal når knappt
upp till ett tusen. Af främmande lands undersåtar bo i
Konstantinopel ej mindre än vid pass 130 tusen. Alla Europas nationer äro der
representerade, så att man äfven i den meningen kan kalla staden
en verldsstad. Dess läge såsom handelsplats är ock allenastående.
Under en annan förvaltning än den turkiska skulle den kanske inom
kort kunna nå en utveckling, hvartill intet motstycke funnes. Men
under turkens välde tynar allt lif. Derom säger ett ordspråk: Der
turken satt sin fot, der gror gräset icke mer.
1 Konstantinopel finnas icke mindre än 227 stora moskéer och
664 smärre. Dessutom 260 muhammedanska kloster. De kristna
kyrkobyggnadernas antal är 143. Af dem äro endast 5 protestantiska,
alla de öfriga katolska af olika bekännelser. En af de protestantiska
är svensk, ett litet, litet »krypin», som ligger på det svenska
ministerresidensets gård på den åt Bosporen vettande sidan. Om henne
har jag nämt i förra kapitlet.
I den kristna kyrkans historia har Konstantinopel spelat en
mycket vigtig rol. Vi hafva redan nämt, att den romerske kejsaren
Konstantin den Store flyttade sitt residens hit. Han var ock den förste
kejsare, som öfvergick till kristendomen, hvilken han derjemte
förklarade för statsreligion i det romerska riket. 1 de närmast följande
århundradena höllos här flere allmänna kyrkomöten, vid hvilka kyrkans
män försökte att slita de lärostrider, som åter och åter uppstodo och
vållade söndringar inom kyrkan. De rörde sig mest omkring frågan
om Kristi guddom. De stridande partierna bekämpade hvarandra på
det mest köttsliga sätt, och de som för tillfället hade makten, förföljde
sina motståndare med stor bitterhet och råhet. På kyrkomötena gick
det ock mycket köttsligt till, och icke sällan afgjordes frågorna mer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
