Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kap. 15—17. Grekland: Athen och Korint - 15. Grekland. Den grekiska kyrkan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN GREKISKA KYRKAN.
107
Liksom den romerska kyrkan tror äfven den grekiska på kraften
af de aflidna helgonens förböner. Derför anropar hon dem ock
derom. Dock förklarar hon uttryckligen, att hon icke dyrkar dem utan
endast vördar dem. Hon förkastar för öfrigt den romerska kyrkans
lara, att en menniska kan genom helgonens förtjenster få syndernas
förlåtelse. Bilder af Kristus och helgonen begagnas i den grekiska
kyrkan fullt ut lika mycket, om ej mer, än i den romerska, men på
grund af 2 Mos. 20: 4 få dessa bilder icke vara stöder utan endast
målade taflor. Det är en mycket vigtig åtskilnad, kan tänka!
Om mellantillståndet mellan döden och domen förkastar visserligen
den grekiska kyrkan den romerska läran om skärselden. Men hon
antager likväl, att mellan döden och domen en förändring kan inträda
i deras tillstånd, som dött i sina synder, nämligen om de aflidit i en
botfärdig sinnesstämning. Denna möjlighet beror på kyrkans och de
efterlefvandes messoffer, förböner och andra goda gerningar.
Hvad angår kyrkans författning, så utgöres den högsta styrelsen
af patriarker och synoder. Den förnämste af de förre är patriarken
i Konstantinopel. Deremot erkänner den grekiska kyrkan icke
påfvens öfverherskap. Och det torde i verkligheten vara, hvad som
kraftigast håller de begge kyrkorna i sär. Den andliga maktfrågan har
alltid i kyrkans historia spelat en mycket stor rol, och det icke blott
inom katolicismen utan ock inom protestantismen.
1 likhet med den romerska kyrkan har den grekiska äfven
munkar, som äro förbundna att vara ogifta. Munkarnes antal är mycket
stort, säkert lika stort som inom den romersk-katolska kyrkan, ehuru
de icke, såsom inom denna, äro delade i flere olika ordnar. Den
grekiska kyrkans biskopar och erkebiskopar måste alltid hafva aflagt
munklöfte och lefva ogifta. De lägre presterna deremot måste vara
gifta. Paulus säger i 1 Tim. 3: 2, att en biskop, d. v. s. en pastor
för en församling, skall vara en enda hustrus man. Alltså måste han
hafva en hustru, förklarar den grekiska kyrkan. Den som icke är
gift, kan alltså icke blifva prest. Men om hans hustru dör, så måste
han lemna prestembetet och gå i kloster. Vara utan hustru, det får
han icke, ty en pastor måste, som sagdt, vara en hustrus man. Men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
