Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kap. 30—40. Galileen: Cesarea Filippi, Kades, Safed, sjön Gennesaret med omgifvande städer: Betsaida, Kapernaum, Tiberias, Nazaret, Kana, Nain, o. s. v. - 38. I Tiberias. Utfärd på sjön Gennesaret. På Tabor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DÅLIG SÖMN. —
AFRESA FRÅN TIBERIAS.
311
härom, tappade Rosendahl en rem, som han höll i handen. Den
försvann alldeles. Nu började vi åter att söka. I rummet var en
upphöjning, på hvilken vi lagt våra kläder. Framför den var ett
galler, som vi nu upptäckte. Der hade remmen utan tvifvel passerat
ned till undre våningen. Rosendahl gick ned för att söka henne, och
se: då låg hon der på min väst, som vi redan hade slutat att söka!
Tänk, hvilken underbar Guds skickelse, att han tappade remmen!
»En slump», skall mången säga. Men jag tror icke på slumpen
utan på Gud. Det var Gud, som lät remmen visa oss den väg, som
västen hade tagit. Hvad har man för ett rimligt skäl att tro mer på
slumpen än på Gud i det lilla?
Klockan var en kvart öfver tre, när vi redo ut genom Tiberias
gator. I de synagogor, som vi passerade, pågick redan en bullrande
gudstjenst, som hördes lång väg. Här och der mötte vi kvinnor, som
buro sina vattenkrukor. Annars var det tyst och stilla på gatorna.
Sedan vi lyckligt passerat den utanför staden liggande
begrafningsplatsen med dess likstank, kommo vi strax efter half fyra till
österrikarens tält. Innan alla der blifvit väckta och fått äta samt packat
ihop tälten med alla tillbehör, var klockan half fem, och först tio
minuter derefter satte .vi våra hästar i gång. Det var en mycket
skön morgon. Hela naturen var stilla och tyst såsom försänkt i bön.
Ja, ja, hvem vet, hvad aposteln Paulus menar med skapelsens
längtan och suckan (Rom. 8). Det fins många hemligheter ännu, som
ingen mer än Gud förstår. Och till dem hör nog skapelsens suckan
efter befrielse ur förgänglighetens träldom.
Innan vi alldeles lemna Tiberias, torde det vara skäl att tala något
om de varma källor, som ligga en half timmes väg söder om staden.
På vägen dit längs stranden ser man öfverallt ruiner af den gamla
staden, som haft en mycket större utsträckning än den närvarande.
Här och der stå rester kvar af den forna stadsmuren. Till höger åt
berget till ser man strödda ruiner af byggnader och af en skön
vattenledning, sådana som de gamle byggde. Vattenledningarna bestodo
nämligen icke då såsom nu af underjordiska rör utan af rännor af
sten, som hvilade på murade hvalfbågar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
