Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kap. 41—44. Samarien: Jisreel, Samaria, Sikem - 43. Samaria. Sikem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FYRTIOTREDJE KAPITLET.
Samaria. — Sikem.
sex timmar utan afbrott hade vi ridit, när vi kl. 11 f.
inkommo fram till Samaria, den gamla hufvudstaden i
Israelsrike. Efter Salomos död hade, såsom vi alla från vår
skoltid veta, io af Israels stammar affallit från den i Jerusalem
regerande konungen, Salomos son Rehabeam. Det var
omkring år 980 f. Kr. De valde Jerobeam till konung och bildade
ett eget rike, kalladt Israels rike. Dess hufvudstad blef först
Sikem, sedan Thirza och derefter Samaria (omkr. år 925 f. Kr.). Under
Akabs tid (918—896 f. Kr.) hade riket 2 hufvudstäder, Samaria och.
Jisreel. Akab bodde än i den ena än i den andra. I 2 Kon. kap.
17 och 18 berättas, att Assyriens konung Salmanassar drog upp och
belägrade Samaria i 3 år. Hans efterträdare Sargon intog staden
omkring år 721 f. Kr. Sedan den tiden låg Samaria öde, till dess
att Asarhaddon, Sanheribs son och Sargons sons*on, omkr. år 680 f.
Kr. sände nybyggare från sitt land till att bo i landskapets städer
(2 Kon. 17: 24). År 332 intog Alexander den Store staden, dödade
många af dess invånare och lät de öfriga flytta till Sikem. En del
af landskapet gaf han åt judarne. Alexander lät assyriska och
mace-doniska medborgare bosätta sig i Samaria, och i deras ego var
staden till år 109 f. Kr., då den efter ett års belägring genom en för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
