Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kap. 41—44. Samarien: Jisreel, Samaria, Sikem - 43. Samaria. Sikem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UR SAMARIAS HISTORIA.
355
skräcklig hungersnöd blef tvungen att öfverlemna sig åt Johannes
Hyrkanus, judarnes höfding, som i grund förstörde den. Sedermera
byggdes den åter igen upp och var i första århundradet f. Kr.
bebodd hufvudsakligen af judar. Herodes den store firade der sitt
bröllop med Hyrkanus dotterdotter, den sköna judinnan Mariamne,
som han sedan i ett anfall af svartsjuka lät afrätta. För att i hjertat
af landet hafva en säker tillflyktsort omgaf han staden med en mur
och gjorde den till en stark fästning. Han lät 6000 man, till en del
uttjenade soldater, flytta dit, skänkte dem jordlotter och gaf dem
åtskilliga friheter. Midt i staden byggde han ett stort och präktigt
tempel till ära för kejsar Augustus. Staden hade nu en omkrets af
ungefär 3 km. och var en af de förnämsta i riket. Herodes kallade
den Sebaste, d. ä. på latin Augusta, efter kejsarens namn Augustus.
I nya testamentet nämnes icke staden Samaria utan endast
landskapet. Det är dock icke omöjligt, att den »stad i Samarien», som
omtalas i Ap. gern. 8, var just Samaria. Der berättas nämligen, huru
almoseutdelaren Filippus från Jerusalem kom till »en stad i Samarien»
och predikade evangelium med den följd, att en mängd af invånarne
blefvo troende och bland dem en beryktad trollkarl. Underrättelsen
om, att Samarien mottagit Guds ord, spridde sig snart till Jerusalem
och väckte der mycken glädje. Apostlarne Petrus och Johannes reste
dit för att lägga händerna på de omvända och bedja för dem, på det
de måtte få den helige ande. Många bibeltolkare tro dock, att den
åsyftade staden var Sikem. Det ena som det andra blir naturligtvis
endast en gissning.
Från korstågens tid kvarstå uti Samaria ruinerna af en kyrka. En
bild af dem finner läsaren på sid. 360. Kyrkan kallades för
Johan-neskyrkan. Anledningen dertill var en gammal sägen, att Johannes
döparen skall hafva blifvit begrafven här. Redan Hieronymus
omnämner denna sägen. Som läsaren ser, äro ruinerna ganska vackra
och till en del väl bibehållna. Kyrkan var ursprungligen 48 meter
lång och 28 m. bred. Hon hade 3 skepp. Det mellersta var högre
än de 2 andra och skilde sig från dem genom pelarrader, som
upp-buro spetsbågar. En del af kyrkoruinen är nu omändrad till en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
