Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kap. 70—77. Sinaihalfön - 72. Ur Sinais historia. Katarinaklostret
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LEDSAMHETER I KLOSTRET.
639
vi ligga fullkomligt i deras händer. Vi skola nu betala 500 francs.
Riske åberopade sig på ryske konsuln i Cairo och vice konsuln i
Tur. Med blixtrande ögon svarade ekonomen: »Det är icke ryske
konsuln utan vi, som råda på halfön.» Ur kuvertet, som vi fört med
oss från klosterpriorn i Tur, tog han fram den på arabiska skrifna
handling, som jag förr talat om. Den befans nu innehålla ett
kontrakt, hvari vi förbundo oss att för färden mellan Tur och Sinai
betala 150 francs. Detta gick alldeles för långt. Jag protesterade och
anhöll att få en grekisk öfversättning af »kontraktet», för att vid min
återkomst till Europa göra det bruk deraf, som jag kunde finna
lämpligt. Då vardt han flat, men jag fick ingen öfversättning.
Meningen hade väl varit att bestiga Sinai i dag. Men för
Rosendahls skull ansåg jag mig böra stanna inne. Jag begagnade tiden
till att tvätta kläder, hvilket väl behöfdes. För öfrigt gjorde jag
ingenting annat än gick och var ledsen öfver allt det här eländet
samt undrade, huru länge vi skulle få bli här, och hvad min hustru
skulle tänka, när hon icke i utlofvad tid finge telegram. Här lågo
vi ju långt inne i öknen, minst sju dagsresor från Suez, som var
närmaste postkontor och telegraf. Dessutom voro de penningar, vi
medfört, på långt när icke tillräckliga att betala, hvad munkarna fordrade.
Det gällde i sanning att följa apostelns råd: »Alla edra omsorger
kasten på Herren, ty han har omsorg om eder.» Men jag fann nu,
såsom tusen gånger förr, att det är lättare att predika tro än att öfva
tro, när det verkligen behöfves att tro utan att se. Och dock hade
jag skäl att tro. Det fick jag som vanligt efteråt erfara.
Men medan jag nu sitter på verandan utanför dörren till vårt
rum, skall jag berätta för mina läsare åtskilligt om klostret och dess
öden, som ju kan vara af intresse.
Sedan Israeliterna hade lemnat Sinai, hör man ingenting om det
heliga berget under vid pass ett och ett halft årtusende. Judarna
hade en särskild förskräckelse för detta berg. Så vidt man vet, var
det icke mer än en jude, som under hela den långa nyss nämda tiden
vallfärdade dit, och det var profeten Elias. Deremot blef Sinai en
mycket besökt vallfartsort i den kristna kyrkans första århundraden,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
