Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kap. 70—77. Sinaihalfön - 72. Ur Sinais historia. Katarinaklostret
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ERKEBISKOPEN. — I KLOSTERKYRKAN.
645
en hand. I rummet stodo ock tvenne ytterst tarfliga, målade bord
samt några ännu tarfligare stolar med rörsits. En målad hylla
gick rundt omkring rummet så högt, att en fullvuxen karl lagom
bekvämt kunde sätta upp eller taga ned en bok der. På ena väggen
under hyllan var fastspikad en klädhängare, lika tarflig som allt det
andra, med pinnar, som icke voro svarfvade utan täljda och det
ganska groft och klumpigt. Erkebiskopens liggplats bestod af en enkel
jernsäng. Icke kunde man tänka sig, att man här befann sig hos en
af den österländska kyrkans mest betydande prelater. Så tarfligt bor
väl knappast någon komministersadjunkt i Sverige.
Med erkebiskopen hade vi nu ett långt samtal. Vi framlade för
honom de svårigheter, i hvilka vi råkat, och han lofvade att göra,
hvad han kunde, för att ställa allt till det bästa. Jag sade honom,
att våra penningar icke räckte till att betala, hvad klostrets ekonom
fordrade, men han syntes icke alls benägen att pruta. Då lät jag
honom höfligt förstå, att om de icke ville låta oss fara utan att
betala deras fordran fullt, så skulle de få behålla och föda oss i
evighet. Ack, så bedröfligt, att vi läto narra oss att resa ifrån Cairo
utan att betala vår resa till klosterföreståndaren der! I sådant fall
hade vi besparat oss alla dessa ledsamheter, och det hade icke blifvit
ett öre dyrare ändå. Men nu hade snålheten bedragit visheten.
När vi gingo ifrån erkebiskopen, var det messa i kyrkan. Sådan
hålles flere gånger om dagen och äfven ett par gånger om natten.
Hvarje messa är ganska långvarig. Högtidliga messor kunna räcka i
flere timmar. Vi gingo in i kyrkan eller, rättare sagdt, ned till henne,
Hon ligger såsom i en grop, dit man stiger ned på en trappa. När vi
kommo in, gick en messklädd prest omkring der med ett rökelsekar.
Han stälde sig framför den ene munken efter den andre och slängde
rökelsekaret mot dem, under det de korsade och bugade sig. När
han kom till oss, undrade jag, om han ämnade spendera någon
rökelse äfven på oss. Jo, mycket riktigt. Och rökelsen luktade ganska
bra. Jag var glad, att jag kunde hålla mig från att le. Men icke
bugade eller korsade vi oss.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
