Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - ÅTTONDE KAPITLET. Yoollong erabadiong
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hade en utmärkt utsikt, och äfven om det icke varit månsken, skulle
ljuset från den stora elden, som nu flammade midt emot oss, varit
tillräckligt att upplysa den fantastiska scenen.
Strax framför oss var en stor öppen plats, vid hvars ena ände
brann en stor eld, under det att här och där smärre eldar flammade,
bredvid hvilka några infödingar lågo utsträckta, för lata eller för mätta
efter föregående kvälls måltid för att intressera sig för tillrustningarna.
Åtskilliga voro emellertid församlade kring den stora elden, alla
beväpnade med spjut, klubbor och bomeranger. Deras nakna
kroppar voro fullsmetade med hvit piplera eller någon sorts färgämne.
Breda streck gingo tvärs öfver bröstet och vertikala linjer längs benen,
så att, då de rörde sig af och an, sågo de ut som lefvande skelett.
På högra sidan af den öppna platsen var ett annat och mindre
sällskap infödingar. Dessa voro obeväpnade och omålade och omgåfvo
en grupp af tio gossar, hvilkas ålder tycktes växla mellan tolf och
femton år, och som sutto på marken, inväntande hvad som komma
skulle, utan tvifvel med blandade känslor.
Det dröjde icke länge, förrän de sällsamma högtidligheterna
begynte. Gossarna fördes fram till midten af den lilla slätten, och
efter några förberedande ceremonier, hvilka — efter hvad Ben
sedermera förklarade — afsågo att gifva de blifvande krigarne framgång
på jakten, mod och kraft att besegra sina fiender o. s. v., framträdde
den krigare, hvilken hela tiden tjänstgjorde som ett slags
ceremonimästare, och tog plats midt emot de andra, omkring trettio steg från
det ställe, där jag låg gömd. Svängande klubban i luften, uppgaf han
hesa utmaningsrop, hvilka besvarades af de andra med tjut af hån,
under det att de skakade sina spjut och räckte ut tungan åt honom.
Men ceremonimästaren fortsatte att uppgifva skrik på skrik, tills
slutligen en af krigarna steg fram och kastade sitt spjut mot den
utmanande. Spjutet tog mark några tum till höger om mannen, som
med ett triumferande skratt tog upp det och sände det tillbaka med
sådan skicklighet, att det föll ned strax bredvid ägaren, som tog upp
det och drog sig tillbaka. En annan krigare steg fram och slungade
sitt spjut, som likaledes förfelade målet och återkastades med samma
skicklighet. Ett tredje och ett fjärde spjut hveno genom luften, hvart
och ett afsedt, som det föreföll mig, att genomborra hjärtat på den
ensamme kämpen; men med en skicklig rörelse på den muskulösa
armen svängde den svarte riddaren sin stora sköld, och spjuten föllo
oskadliga ned framför hans fötter. Detta gjordes med sådan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
