Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - FJORTONDE KAPITLET. I spindelns nät
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Ni kan gärna skjuta, om ni vill», sade Mikael trotsigt. »Våra
vänner skola vara här, långt innan ni kan hinna bort med en
tjugondel af guldet.»
Jag kände mig förargad på Mikael och sade honom det.
»Hvem bryr sig om att skjuta?» frågade främlingen. »Ni är den
enda här, för så vidt jag kan se. — Å, jag bryr mig inte om honom»,
tillade han, vänd till mig. »Jag är van vid påflugna personer.»
»Jag hoppas, du skäms öfver dig själf, Micky», sade jag klandrande.
»Det gör jag», svarade han och vände sig till främlingen. »Jag
ber om ursäkt. Det här guldgräfvandet har alldeles vändt upp och
ned på mig, tror jag.»
»Det undrar jag inte på», sade mannen. »Det tycks vara en bra
hög. Jag skulle gärna vilja titta på den en gång till. Tag bort fällen!»
»Nej», sade Mikael skrattande. »Ni är så kvick med er
revolver, att jag är rädd för följderna. Om ni vill vänta, tills våra
kamrater komma tillbaka, skall jag visa det för er.»
Hans ansikte och röst uttryckte lugn och godmodighet, men
han räckte ut handen efter sin revolver, medan han talade, och höll
blicken riktad på främlingens händer.
»Ni är kvick att ta efter, ser jag», sade denne leende. »Nåja,
om ni inte vill, så vill ni inte. — När komma era kamrater?»
»Å, när som helst», svarade Mikael. »Ben Layton låter inte
gräset gro under fötterna på sig.»
»Ben Layton?» utbrast främlingen med en förvåning, som han
förgäfves sökte dölja, under det att han nervöst fingrade på bandet
kring halsen på sin röda skjorta. »Ben Layton! — Äro ni i sällskap
med honom?»
»Ja», sade Mikael, »så väl är det.»
»Väl för er», sade främlingen; »det är en duktig karl, den där
Ben Layton.»
»Ni känner honom således?» frågade jag.
»Jag har hört talas om honom i Kalifornien. Hvem har inte
det? Men jag träffade honom aldrig. — Då är det ni, som hade en
sådan tur.»
»Ja», sade jag skrattande, »det tyckes, som hvarenda en känner
oss i lägret.»
»Till namnet, naturligtvis», sade främlingen. »Men jag höll
— vi höllo på att arbeta uppåt floden och kommo inte så långt som
dit, där ni höllo till.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
