nom emellan sig, och. Alute dansade runt omkring honom och visade tänderna och räckte ut tungan. I hans gördel hängde den översta biten av en vid-halsad flaska, som väl hade blivit sönderslagen under striden. I den hade han förvarat offret till Giltinne, med vilket han än en gång hade velat köpa gravens ro åt barnet. Madlyne kastade sig i hans väg och kysste järnbojorna, med vilka de hade fängslat hans blödande händer. Han såg liksom rakt igenom henne och gick vidare — sitt öde till mötes. 117