Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
att antaga en sexkantig skapnad. Om en mängd
sferer inlägges i en cylinder, och man låter
cylindern småningom hoptränga sfererna mot sin axel,
skola dessa allesammans antaga formen af
förlängda, sexkantiga prismer.
Den enda tillstymmelse till skäl, som M:r
Darwin förmår anföra, finner han uti tvenne
berättelser om hundar. „M:r Colquhoun sköt på
tvenne vildänder, hvilka nedföllo sårade på
motsatta sidan af en å. Hans stöfvare försökte släpa
öfver båda två på en gång, men lyckades icke,
hvarpå han, som aldrig förut varit känd för att
göra illa vid en fjäder, med berådt mod dödade
den ena, bar öfver den andra och återvände
sedan för att hemta den döda fågeln“. Detta är
visserligen ett märkvärdigt fall, men det skulle
förefalla oss ganska förhastadt, om man deraf droge
den slutsatsen, att detta var en förnuftsenlig
handling. Stöfvaren har den instinkten, att han ej skall
låta fågeln undkomma, äfvensom den, att han
ej skall skada sitt byte; ofvannämnde handling
tyckes alltså helt enkelt utvisa, att den ena
instinkten härvidlag öfverväldigat den andra. Denna
förklaring bekräftas ytterligare af den andra
anekdoten. Man hade skjutit på tvenne rapphöns;
det ena blef dödadt, det andra såradt. Det
sednare sprang sin kos, men uppfångades af
stöfvaren, som vid sin återkomst påträffade den döda
fågeln. „Då stannade han, synbarligen mycket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
