Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
predikningarna. Äfven hans bekanta samtida, Johannes
Messenius, som genom införande af den svenska
historien i dramat blef en banbrytare, står vida tillbaka
för honom, och framför Rondeletius’ Judas
Redivivus, som i åtskilligt påminner om Tisbe, har detta
senare drama stora företräden. I afgjord motsats
mot alla dessa dramatiska alster är handlingen i
Tisbe koncentrerad och utvecklar sig följdriktigt,
karaktäristiken af personerna är relativt god, och
äfven diktionen höjer sig understundom, såsom i
kärleksscenerna mellan Pyramus och Tisbe, nästan
till poetisk flykt. Äfven språket och versen [knitteln]
beteckna här ett stort framsteg.[1]
Också är en blick på vårt drama tillräcklig att
gifva vid handen, att det ej utan vidare framvuxit ur
den närmast föregående svenska dramatiken. Vid
betraktandet af de samtida utländska
teaterföreteelserna har man funnit, att det visar stora likheter
med den art drama, som fått namn af »det engelska
komediantdramat», emedan engelska
skådespelartrupper, som vid slutet af 16:de och början af 17:de
århundradet drogo omkring på kontinenten,
uppförde dylika teaterstycken, tillhörande den
Shakespereska och för-Shakespereska repertoaren.
Anslutande sig till denna riktning uppstodo snart tyska
författare, såsom Jakob Ayrer och hertig Heinrich
Julius af Braunschweig, hvilka skrefvo och läto
uppföra pjeser af samma karaktär, under det de engelska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>