Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
då väderleken medgaf det, under bar himmel, såsom
t. ex. skedde vid en stor skolfest i Örebro 1616,
där teaterföreställningar ägde rum, hvilket
dessutom rent af var påbjudet i skollagen.[1] Något
vidlyftigare sceneri är här otänkbart, särskildt hafva
nog scenförändringarna inskränkts till ett minimum.
I »Svenska Dramat» söker Ljunggren med ledning
af en från medeltiden bevarad teckning (i Mones
Schauspiele des Mittelalters) uppkonstruera den
skådebana, på hvilken Holofernis och Judiths
Comedia uppfördes. Denna kan nog mutatis mutandis
äfven passa för Tisbe. Man får då tänka sig, att
handlingen allt igenom försiggick på en djup om
ock ej bred midtelbana, som på bägge sidor
omgafs af några ut- och ingångsställen särskildt
betecknade såsom Vestas och Dianas tempel, Krogen,
Holfreds bostad och Herkules’ håla. Kulisser
funnos säkerligen ej; möjligen var scenen på något
sätt begränsad af täcken eller bräder, och
lokaliteterna måhända blott markerade med
inskriftstaflor. Rosenlunden var naturligtvis midt på scenen.
Något mera komplicerad och från den alldeles
platta skådebanan afvikande måste man tänka sig
Tisbes kammarfönster, hvilket ju bör ligga högre
än det öfriga. Det förefaller här som författaren
kunnat hämta förebilder från det engelska
komediantdramat, som vi ju antaga att han sett i
Tyskland, och man kommer närmast att tänka på en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
