Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Profnummer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Förblifva vi däremot slöa och liknöjda
för vår egen sak, skall det helt visst,
icke lyckas för någon annan att
förbättra vare sig oss själfva eller vår
ställning. Låt oss därför ärligt
försöka, och det skall säkert finnas —
och har redan funnits — många utom
oss stående personer, som vilja hjälpa
och stödja oss i våra sträfvanden.
Elisabet Andersson.
Från Danmark och
Finland.
Som vi tro det skall vara af stort intresse
för de svenska tjänarinnorna, att höra
något om huru kollegerna i våra grannland
Danmark och Finland, söka arbeta sig fram
till bättre förhållanden, ha vi vändt oss
till ordförandena i Köpenhamn och
Helsingfors Tjänarinneföreningar och från dem
haft nöjet emottaga nedanstående bref:
Tjenestepigerne i Danmark.
Med Glæde modtog jeg Meddelelsen
om at Stokholms Tjenerinneforening
agtede at udgive en Tidning, og jeg skal
derfor gerne fortælle lidt om de danske
Tjenestepiger og deres Sag.
Som De ved blev Københavns
Tjenestepigeforening stiftet November 99 med det
Formaal at höjne Tjenestepigestanden,
hvilket haardt tiltrængtes, thi paa Grund av
den lange Arbejdstid og knappe Fritid
havde de fuldstændig været udelukket fra
at udvikle deres Aandsevner, de stod
derfor langt tilbage, vi kan roligt talde
Tjenestepigerne Samfundets Stedbørn. Skulde
det lykkes Standen at komne til sin Ret,
saa maatte den have bestemt Fritid og
Lejlighed til at udvikle sig, skaffe sig
Oplysning og Dygtighed og derved blive i
Stand til at tilkæmpe sig Respekt og
Hensynstagen.
Vi behøver blot et Øjiblik og se paa
hverledes en ung Pige antages i en Plads,
for straks at kunne døme om Personerne.
Det er Husmoderen der hele Tiden er
den der stiller sine Fordringer og
Betingelser, det er dog i alle andre Tilfælde
Brug at Sælgeren sætter Pris paa sin Varer,
saaledes burde Tjenestepigen ogsaa
forlange Pris for sit Arbejde og saa blev det
Husmoderens Sag om hun vilde give det,
men saaledes gaar det ikke. Nej, de unge
Piger skal vækkes til Bevidsthed om deres
eget Værd, og vide at sætte Pris derpaa,
vide at de har Ret til alt hvad der hedder
Menneskerettigheder.
Men at faa Mennesker, som genem
mange Aars Underkuelse er blivet ligesom
intetsigende Væsener, vakt til tænkende,
selvbevidste Mennesker er et meget stort
og alvarligt Arbejde, som kræver Tid og
Udholdenhed. I de 5 Aar Københavns
Tjenestepigeforening har været til, er det
dog lykkedes at naa et godt Stykke frem.
I Danmark ha vi nu Foreninger i de 4
største Byer. I København hvor
Undertegnede er Formand, i Aarhus: Cecilie
Friis, i Odense: Andrea Sørensen og
Aalborg: Marie Stephansen.
Københavns Tjenestepigeforening har c:a
400 aktive og 125 passive Medlemmer.
Københavns Tjenestepigeforening har sit
eget Anvisningskontor, Rosenborggade 13
St. og yder herigennem sine Medlemmer
stor Vejledning och Stötte. Aaret 1904
blev der i Anvisningskontoret anmældt c:a
400 Pladser og noget lignende i 1903.
Enhver Husmoder som herigennem antager
en Tjenestepige maa underskrive en
Kontrakt som beretter Vedkommende til 1) 8
Dages Ferie hvert Aar; 2) Frihed
hveranden Søndag fra Kl. 2 samt hver
Onsdag fra Kl. 7 ; 3) Endvidere Fritagelse for
alt groft Arbejde efter Kl. 7 — undtagen
Thebord og tæppe af i Soveværelset —
önskes Vask, Strygning, Rengøring og
Fodtøjsborstning udført efter Kl. 7 betales
dette ekstra med. 25 øre pr. Time. De
unge Piger, som bliver antaget pr
Kontrakt bliver besøgt af Bestyrelsens
Medlemmer, for at vi derigennem kan faa
konstaterat, at kontrakten bliver holdt.
Det er ikke svaart for Foreningens
medlemmer at faa Plads, daa der altid er
anmældt flere Pladser end vi kan udfylde.
Men vores Kontrakter bliver hun fört ind
i de Pladser som anmældes i Kontoret.
Hvis Medlemmer selv søger Plads udenfor
Foreningens Kontor bliver de ikke antaget
pr Kontrakt. Sagen er, at det nu er en
temmelig kendt Sag at det er de flinkeste
og enteligenteste Tjenestepiger, som er
Medlemmer av Foreningen.
Kurserne i Danske og Retskrivning,
Tilskærning og Syning og Engelsk bliver
afholdt hver Onsdagaften Kl. 8—10. 80
Medlemmer deltager i Vinter. Det er
muligt, at vi til Foraaret skal have en lille
Fremvisning af Undervisningens Resultater.
Desuden ha vi selskabelig Sammenkomst
hver Onsdagaften, hvor enhver
Tjenestepige er velkommen. Underholdningen
bestaar i Højtlæsning, Diskussion, Samtale
og Sang.
I de tre andre Byer er de i Vinter
begyndt med Kursus i Kjolesyning, endvidere
afholdes der Foredrag en Gang om
Maanaden. I København ha vi 2 Foredrag
om Maanaden. Meget forskellige Emner:
Paa Søndag om »Forholdene i Rusland»
næste Søndag om »Prostitutionens
Opløsning».
Det Arbejde vi ha udrettet tør jeg nok
sige har bidraget meget til, at man ser
med andre Øjne paa Tjenestepigerne end
man tidligere har gjort.
Paa Tiden er her stærk Tale om at der
gennem Rigsdagen skal nedsættes en
Kommission som skal tage Tyendeloven under
behandling. — Den danske er noget i
Smag med den svenske Tyendelov. —
Tjenestepigeforeningerne haaber paa, at
de skal faa nogen Indflydelse paa denne
Kommissions Arbejde. Ligesom det ogsaa
er lykkedes os at gøre var Mening
gældende overfor andre Lovforslag vedrørende
Standen, som har været fremme til
Behandling i Rigsdagen.
Den største Sorg vi har er, at den store
Del av vare Standsfæller staar ligegyldige
tilbage i Stedet for at fylke de Rækker
som kæmper for deres Intresser. Men
ved ihærdigt Arbejde og gentagen Kalden
vil de vel høre os og komme med i
Arbejdet, i Forstaaelsen af, at det er en
Æressak at være med i Arbejdet og ikke
en Æressag at nyde Frugterne af andres
Arbejde.
Mit Ønske er at ikke alene de danske
Tjenestepiger snaart maatte forstaa dette,
men ogsaa vore Kolleger i Sverige og
Norge, ja i hele verden.
Min bedste Hilsen paa danske
Tjenestepigers Vegne.
Marie Christensen.
*
Helsingfors Tjänarinneförenings
verksamhet.
Med stort intresse ha vi tjänarinnor här
i Finland följt Stockholms tjänarinnors
sammanslutningsrörelse och med glädje
välkomna vi eder förening, hvilken
lyckligen genomgått sin födslovånda. Då jag
erinrar mig vår förenings uppkomst och
af hvilken stor betydelse andras erfarenhet
då hade varit för oss och då jag antager,
att I där nu ären i en liknande ställning
som vi då voro, vill jag berätta något om
våra erfarenheter. Måhända kunnen I
däraf hafva någon nytta.
Då vår förening grundades år 1898,
hade vi lyckan få fru Alli Trygg-Helenius
med i arbetet och äfven till vår första
ordförande. [1] Med sin kända förmåga
kunde hon intressera oss. Hon anordnade
äfven den första penningeinsamlingen på
listor, hvilket inbragte öfver 300 mark,
en för oss då stor summa. Då
medlemsafgiften det första året var 50 penni i
månaden och det nya i saken väckte
tjänarinnornas intresse, slöto dessa sig rätt
allmänt till föreningen, så att vi fingo ett
litet grundkapital samladt. Äfven anskaffade
fru Trygg-Helenius åt oss det första året
en billig lokal, så att vi kommo i god
början.
Genast det första året upprättade
föreningen en platsförmedlingsbyrå. Man
klagade allmänt öfver
»kommissionskontorens» sätt att behandla tjänarinnorna,
hvarför det ansågs själfklart, att
Tjänarinneföreningen borde upptaga striden emot
dessa tjänarinnornas blodsugare. Företaget
fick också rätt mycket understöd. Afgiften
fastställdes till 50 penni i inskrifning och
10 proc. af månadslönen. Det första året
sköttes byrån af en person ur den bildade
klassen, men genast följande år valdes
därtill en ur tjänarinnornas egen klass,
hvilken sedermera allt fortsättningsvis
omhänderhaft byrån. [2]
Två år efter föreningens bildande vågade
vi upphyra tre små rum till hem för
platssökande tjänarinnor. Våra tillgångar voro
små; då hemmet öppnades funnos icke ens
1,000 mark i kassan, men vårt mod var
desto större. Också voro besparingarna
[1] Äfven i Sverige känd nykterhetstalare.
[2] D. v. s. författarinnan af dessa rader,
hvilken från denna tid ägnat hela sitt arbete
åt föreningen. Öfvers.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Oct 18 17:16:39 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tjanbladet/1905/0002.html
