Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 5-6
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
skeptiskhet. Man var ju van att blott få
utopier och insåg ej genast det nya
förslagets värde och bärkraft. Emellertid
har man allt mer kommit till insikt om
dess många förträffliga egenskaper, och
den hjälp i form af penningbidrag och
gåfvor fröken Christensen mottagit från
husmödrar och andra intresserade för att
kunna realisera sina idéer, visar bäst det
intresse, hvarmed det omfattas.
För att förskaffa oss närmare kännedom
om, huru denna fackskoleidé ter sig
omsatt i praktiken och efter fröken
Christensens teorier, aflade vi i går ett besök i
skolans lokaler.
F. d. städerskan och sedermera
hushållerskan Marie är själf högsta ledaren af
det företag, för hvars tillkomst och
framgång hon vigt sitt lif. Hon är nu en
trettio års kvinna med spår i ansiktsdragen
efter utkämpade strider i lifvet, af hopp
och felslagna beräkningar, men ögonen
lysa af kraft och lifsmod, och munnens
fasta linje vittnar om den hårda viljekraft
och energi, som fordras för utförandet af
det verk, hon redan fullföljt så långt.
Vid vårt inträde på kontoret, hvilket
samtidigt tjänar som byrå för
fackföreningen och fackskolan samt som
redaktion för »Tjenstepigernes Blad», sitta frök.
Cristensen och hennes två assistenter, båda
f. d. tjänstflickor, öfverhopade med arbete,
bref, som skola besvaras, förteckningar,
som skola uppgöras m. m., och i
väntrummet är fullt med besökande, som vänta
på att expedieras. Det var därför inte
utan, att vi erforo något liknande
samvetsförebråelser, då vi anhöllo att
föreståndarinnan ville visa oss skolan och gifva de
upplysningar, som kunde behöfvas, en
känsla som dock alldeles bortglömdes under
hennes förekommande och lärorika
cieronskap.
Grundtanken, på hvilken skolans
läroplan är baserad, är att åt unga,
obemedlade flickor, hvilka beslutit sig för att
söka sin utkomst i lifvet som tjänarinnor,
gratis meddela en undervisning, som i
högsta möjliga måtto är ägnad att sätta
dem i stånd att uppfylla de fordringar,
modärnare förhållanden ställa på dem.
Fröken Christensen utgår från den
erfarenheten, att, under det husmödrarna
allt allmännare börja lämna
hushållsbestyren och hemmets skötsel åt tjänstfolket,
tjänstflickorna ytterst sällan kunna
förskaffa sig kvalifikationer för att kunna
motsvara denna deras nya uppgift som
husets förestånderska.
— Det är just på denna punkt lösningen
af tjänarinneproblemet beror — framhöll
fröken Cristensen — och det sätt, jag
anser vara det lämpliga för att kunna råda
bot för de nuvarande missförhållandena,
är att bereda de unga flickorna tillfälle
att, innan de söka plats, förskaffa sig
färdighet i allt, som hör till ett hems skötsel,
matlagning och bakning, tvätt och
strykning, rengöring etc.
— Men detta är dock icke tillräckligt
— forsatte hon. Tjänstflickan bör i våra
dagar äfven ha öfning i räkning och
skrifning för att kunna föra hushållsböcker
och äga någon allmänbildning, då ju största
delen af barnens vård och t. o. m. ofta
deras första uppfostran bestridas af henne.
Därtill kommer äfven tidens stora kraf på
människovärde och utveckling af den egna
personligheten, kraf, som ej minst äro
berättigade för tjänarinnorna och
nödvändigtvis måste tillgodoses. I annat fall bli de
ju endast mer eller mindre jämt gående
arbetsmaskiner i stället för tänkande och
förstående kvinnor, som det ju fordras
för ett hems skötande på rätt sätt.
Naturligtvis är det inte möjligt att på
den korta tiden af 6 månader, som kursen
pågår, meddela de unga flickorna allt,
som erfordras för att af dem göra sådana
kvinnor som, fröken Christensen drömt
sig. Men hvad som kan bibringas dem
är förutsättningarna för att genom fortsatt
arbete och flit ute i lifvet snart kunna
motsvara de vackraste förväntningar.
I kursen, hvilken som nämndt, pågår i
6 månader, deltaga 20 flickor, alla döttrar
till föräldrar, hvilka ej ha råd att bekosta en
utbildning i de dyrbara och oftats
synnerligen otillräckliga hushållsskolorna. De
erhålla i fackskolan ej blott gratis
undervisning utan äfven fri mat och fritt logi.
Kl. half 7 om morgonen stiga alla upp,
och sedan de tillagat och druckit sitt
kaffe samt städat sina rum, börjar arbetet
kl. 7 och fortsätter till samma klockslag
om aftonen, med 1 ½ timmes fritid om
middagen, då de få gå ut och promenera
i staden. Efter hushållsarbetets slut om
kvällen sammankallas eleverna till
undervisning i räkning och skrifning samt litet
språk. Ibland hållas allmänbildande
föredrag, och om söndagarna företages
gemensamma museumsbesök eller utflykter
till särskildt bekanta orter.
Förutom denna kurs gifves äfven en
annan för tjänsteflickor, som redan ha
plats och önska komplettera sina
kunskaper. Denna kurs pågår två månader
med två lektioner i veckan och mot en
afgift af 25 kr. i månaden. Skolan
förfogar öfver inalles trettio rum, alla enkelt,
smakfullt och praktiskt inredda. Vi
började vår promenad genom den i det kanske
viktigaste af dem alla, nämligen köket.
Detta är stort och gladt med två utmärkta
spisar för hvardagsmat, fin mat och
bakning. Vi kommo just i middagstunden,
då här rådde lif och rörelse. De unga
flickorna gjorde det bästa intryck, där de,
rödkindade och med ögonen glittrande af
ifver och intresse, nätta och prydliga,
skyndade beskäftigt omkring, hvar och en
med sin högviktiga syssla. Därefter
besågo vi det välförsedda skafferiet, de
noggrant ordnade skåpen och fingo lof att
kasta en blick in i »tvätthuset», där unga
skönheter i korta kjolar och bara armar
arbetade med lif och lust vid
tvättbunkarna, strykrummet, »syrummet» och alla
de andra.
Skolans fyra lärarinnor förfoga öfver
hvar sitt rum, och eleverna disponera fyra
eller fem tillsammans. Hvad som
särskildt fäster sig i minnet är den tilltalande
matsalen för skolans måltidsabonnenter,
samt den goda idén att ha låtit uppsätta
hopfällbara väggar mellan de tre
kontorsrummen, så att dessa om aftonen kunna
förvandlas till en rymlig och präktig
samlingssal.
Den ändamålsenliga inredningen af
lokalerna ha kostat omkring 7,000 kronor,
och driftkostnaderna för skolan beräknas
till ett i allt 10,000 kr. pr år.
Detta belopp hoppades man dock
framdeles kunna afsevärdt nedbringa, då man
blir i stånd att mottaga ett större antal
måltidsabonnenter än nu samt realisera
en plan om upprättandet af matvaruaffär
i staden för försäljning af skolköket
produkter. Dessutom har man ingått med
ansökan om ett årligt statsbidrag.
Fackskolan är emellertid endast ena
ledet af fröken Cristensens lösning af
tjänarinnefrågan. Det andra och minst
lika viktiga är tjänstflickans ställning till
den familj, i hvars tjänst hon kommer att
inträda.
Hvarje tjänstflicka, som åtnjuter skolans
undervisning, är skyldig att ingå i
fackföreningen och vid tillträdande af en plats
fordra undertecknandet af ett af föreningen
bestämdt kontrakt, gående ut på att
tillförsäkra henne ett visst antal fritimmar i
veckan och möjlighet att fortsätta den i
skolan grundlagda utvecklingen.
![]() |
I Fortidens Dage den tjenende Stand
kun fristede trællekaar i Livet,
den slidende Kvinde, den stræbsomme Mand
hvem egen Husstand ikke da var givet,
stod skyggegemt i Verdensperspektivet.
Hver Junker paa Gang’rens forgyldte Skaberak
med jernslaaet Hæl i pansret Plade,
han kendte for Tjenerens Arbejd ingen Tak,
og for hans Fejl kun Træhest’s skarpe Stade
og Piskeslag for Synderen han ha’de.
Den Borgfru satte sin Pige i Rang
knapt med de Husdyr, hun gav Foder.
I Tiltalen raadet for ofte Slaveklang,
for Fejl der vanked Skældsord efter Noder
og der var »lukket af» for alle Goder.
Men Trældommens Kaar avler kuede Sind
som mørk’rædde flyer for Lysets Fakkel;
og Tyendets Stand bar for Øjet snart Bind
og var i alle Forhold kun en Stakkel,
ej mindst i Aandens rige Tabernakel.
Ja Tiderne svandt, og det Hus vi i Dag
skal indvi som unge Kvinders Skole,
det viser Forstaaen for Tjenerens Sag,
blandt dem i Kofte og blandt dem i Kjole
er der ej faa, paa hvem vi trygt kan stole.
—————— | |
Vi jubler vor Tak | |
for hver hjælpende Haand. | |
som tog Tag, da det gjaldt at faa Tyendets Øren, | |
da vi vakte den Aand, | |
som i Fortidstro stak, | |
og som ej vilde med i vor Laden och Gøren. | |
En Tak til de Folk, som stod indenfor Rakken | |
Hver som tog sig deraf | |
og som delte vort Krav | |
om en raskere Medbor i Sejlet paa
Tyendesnekken. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>