Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Klockor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
På ena sidan:
Sén jag i longlig tiil mitt liud har låtit höra
Och Blacksta Herrans hiord till kyrkon kallat har
Man alt för ifrigt mig för några år lnånd röra
Wid kongaringningen för Fredrich Landsens Far
Att jag blef dum och tyst, ej kunde mera ljuda
Och ej som förra skedt ej mått tillsammans ljuda
Men när som Swea Frögd Kong Adolph Fredrich hade
På femte året wäl sitt land regerat, så
Blef jag i Jönköping omguten, att man sade:
Hon har sin ljufva klang nu kunnat igenfå:
Jag åter till Guds huus här många själar kaliar,
Men flera bjuder Gud till Himlens sälla hallar.
Det har funnits en tid då latinet var kyrkans
■och vetenskapernas universalspråk öfver hela den
kristna verlden. En reminiscens från denna tid
sger man i det förhållandet att man äfven i senare
tider begagnat latinet i monumentala inskrifter.
Man erinrade sig nämligen, att det moderna språket
är underkastadt en ständig förändring, så att den
•svenska t. ex. som begagnades för några århundra- •
den sedan nu är så främmande för landets egna
barn som sjelfva det gamla romarspråket: man
kan ej förstå d n utan särskilda studier i filologi.
Latinet deremot såsom varande dödt språk är
stabilt och lika i alla länder. I följd af detta
förhållande hafva mera djupt reflekterande kyrkans
målsmän låtit sätta latinska inskrifter på kyrkliga
föremål ämnade att öfverlemnas åt efterverlden.
Så finner man ofta latinska minnesskrifter på klockor,
t. ex. följande latinska inskrift på lillklockan i
Hjorteds kyrkotorn:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
