Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Liturgisk-kyrkomusikaliska strävanden
Gudstjänstlivet har ock såsom en
av de mäktigaste faktorerna i kyr-
kans liv av de maktägande i hög-
sta grad omhuldats. Det är att be-
klaga att icke blott dess högsta ytt-
ringar utan ock många till den lägre
religionens värld hörande företeel-
ser gynnats av intresse från kyr-
kans spetsar.
Också musiken spelar en för-
nämligare roll inom den romerska
kyrkan än inom någon annan. Den
är en nödvändig beståndsdel i den
katolska gudstjänsten. Detta är utan
tvivel beroende på historiska grun-
der men ock ej minst på den om-
ständigheten att den katolska guds-
tjänsten i så utomordentligt hög
grad vädjar till de frommas känslo-
liv. Vi evangeliska kristna kunna
mycket väl tänka oss en högtidlig
gudstjänst utan att ett enda ord där-
vid sjunges. I den romerska kyr-
kan är förhållandet ett annat. Utan
all annan konst kan kyrkan möjli-
gen reda sig, men icke utan musi-
ken. Man torde kunna tänka sig
t. ex. en fältgudstjänst ute i det fria
med blott ett litet portativt altare.
Men de föreskrivna delarna av mäs-
san måste dock utföras sjungande".
Liksom vi finna ett större in-
tresse för det liturgiska inom Roms
kyrka än inom den övriga väster-
ländska kristenheten, så ha vi där-
för anledning att vänta ett större
intresse också för kyrkomusiken.
Den romerska kyrkans kända
uppsving under det senaste halvsek-
let, har, som redan blivit antytt,
motsvarats av ett utomordentligt
livaktigt arbete på de liturgiska och
kyrkomusikaliska områdena. Detta
är naturligtvis ingen enhetlig före-
teelse. Men vi kunna på vartdera
området dock finna en samman-
fattande bärande synpunkt från vil-
11
ken vi åtminstone kunna få något
grepp om det väsentligaste i de
strävanden som burit arbetet.
Vi skulle möjligen kunna i slag-
ordets form återge de båda stora,
här åsyftade tankarna sålunda: li-
turgien åt folket och: gregorianskt.
Vi vända oss först till det litur-
giska området. Liturgien åt folket!
Så enkelt detta än kan låta så är
det dock faktiskt den bärande tan-
ken i hela den katolska kyrkans
liturgiska arbete. Jag är glad att
i detta sammanhang kunna citera
ett yttrande av en katolsk författare,
jesuiten Kramp: De nuvarande li-
turgiska strävandenas mål är »att
föra in till förståelse av liturgien
och in i dess fromhetsideal> ?.
Till förklaring härav må erinras
om att den romerska kyrkans strä-
vanden på här ifrågavarande om-
råde måste te sig ganska olika de
evangeliska kyrkornas. Detta faller
lätt i ögonen om man betänker den
faktiska utvecklingen inom de olika
samfunden. Den romerska kyrkans
liturgi är s. a. s. en fast storhet.
Den kan reformeras såsom senast
Pius X visat. Men reformerna röra
alltid gärna jämförelsevis oväsent-
liga ting, åtminstone från evange-
lisk synpunkt sett. Det är icke
fråga om att skapa nya uttryck för
den gudstjänstliga gemenskapen
mellan Gud och människor. Kyr-
kans av ålder nyttjade former äro
så heliga att de äro så gott som
oantastbara. Mässkanon t. ex. be-
finner sig snart sagt ord för ord i
samma skick som för 1,000 år se-
dan. Härtill bidrager naturligen
ock den omständigheten att kyr-
kans språk är ett utanför hennes
murar dött språk. De av språkets
utveckling betingade förändringarna
äro därför för henne okända. Hen-
> Jfr. Wagner, Einfährung in die katholische Kirchenmusik, s. 6.
? Cit. efter Jahrbuch fär Liturgiewissenschaft I, s. 207.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
