Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12
nes reformer måste därför stanna
vid små, för ett ovant öga ofta icke
märkbara, detaljförbättringar.
Inom de evangeliska kyrkorna
är förhållandet ett annat. De känna
inga så sacrosanta former att inför
dem all kritik och all förbättrings-
lust tysta böja sig. Man må döma
härom huru man vill. Saken går
dock ej att förneka. Från vår egen
kyrka kunna vi ju såsom exempel
framhålla att icke ens nattvardens
instiftelseord fått vara orörda. Det
hör till sällsyntheterna att traditio-
. nen, såsom skett i den Nya kyrko-
bibeln med Fader vår, mot andra
intressen fått bevara ett liturgiskt
. moment orört, eller att texten i ett
liturgiskt moment av traditionen
fått bevaras från att ändras till
överensstämmelse med kyrkobibeln,
såsom skett i Gloria. Och vår sven-
ska kyrka är dock i detta hänse-
ende en av de lyckligast lottade.
Hos oss är det dock åtskilligt som
lägger band på förbättringslusten.
Ett verkligen beklämmande intryck
gör däremot den tyska evangeliska
kristenhetens liturgiska arbete un-
der dessa sista åren. Vördnaden
för hävdvunna former är där stadd
i upplösning. Snart sagt vem som
helst menar sig vara kompetent att
»aus der Tiefe des Bewusstseins»
utan hänsyn till tradition skapa nya
liturgiska former.
Härav blir följden att det evan-
geliska intresset till väsentlig del
upptages av att skapa nya former
eller på ett vida grundligare sätt än
i romerska kyrkan förbättra och
fördjupa de gamla. Hur det litur-
giska arbetet kommer att verka i
församlingen; hur liturgien överhu-
vud skall bli folkets egendom, bli
ofta sekundära frågor, för vilka in-
tresset blott alltför ofta icke räc-
ker till.
Den romerska kyrkan däremot
vet vad hon äger i sina fasta litur-
Knut Peters
giska former. Hon känner sin rike-
dom. Och hennes arbete är, när
det är som bäst, att göra dessa
utomordentliga rikedomar fruktbä-
rande i församlingslivet. Det är
därför utan tvivel ett tecken på att
livet för närvarande pulserar ovan-:
ligt kraftigt inom Roms kyrka att
hon med en. utomordentlig energi
arbetar på att göra liturgien till fol-
kets, särskilt de bildades, egendom
och kraftkälla för det religiösa livet.
Så ock några ord till belysning
av slagordet gregorianskt. Också
här vill jag börja med att anföra en
katolsk författares ord, nämligen C.
Krieg, i »Kultur der Gegenwart>:
»En livaktig rörelse arbetar. sedan
fyra årtionden (1909) på förbättran-
det av den liturgiska sången. Man
ville rena kyrkosången från tillsat-
ser av världslig. musik och tillför-
säkra den gregorianska koralen dess
gamla herravälde.» (Kult. d. Geg.
I, IV, 2, s. 120).
Detta framhävande av det grego-
rianska är det ojämförligt intres-
santaste och betydelsefullaste inom
den sista tidens katolska kyrko-
musik. |
Den romerska liturgien är till-
bedjan och tillbedjans musikaliska
form är framför allt den gregorian-
ska koralen. Ingen annan musik
kan därför i betydelse tävla med
den. Ingenting är viktigare än att
den återställes från de föroreningar :
som . sedan länge vanprytt den-
samma och om vilka vi sedermera
skola tala samt att den åter blir fol-
kets egendom, sedan den under år-
hundraden. varit föraktad och oför-
stådd, varom ock mera framdeles.
Den gregorianska rörelsens bety-
delse för kyrkan kan knappast
överskattas, allra helst som denna
rörelse samtidigt arbetat också för
all annan kyrkomusiks höjande.
Försöka vi att analysera de dri-
vande krafterna vid denna liturgi-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
