Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Liturgisk-kyrkomusikaliska strävanden 13
ska och musikaliska renässansrö-
relse finna vi genast det icke säll-
synta förhållandet att vetenskapen
verkat befruktande på det praktiska
arbetet. Ett utomordentligt veten-
skapligt, historiskt intresse har va-
rit tillfinnandes, som åstadkommit
storverk och varit en faktor av
utomordentlig betydelse. Utan det
senaste halvseklets intensiva veten-
skapliga arbete på det liturgiska och
musikaliska området hade de ypper-
sta resultaten av förnyelsearbetet
varit omöjliga.
Hand i hand med detta intresse
har gått det rent estetiska. Med
den växande historiska förståelsen
för kyrkans säregna skatter, har
ock förståelsen för dessas utom-
ordentliga och i sitt slag enastå-
ende, ja, oupphinneliga skönhet
vaknat !’.
Det torde vidare ej vara oriktigt
att bakom de åsyftade rörelserna
söka kyrkopolitiska faktorer. Med
hänsyn till den förut antydda stora
roll, som kulten spelar inom den
romerska kyrkan, få vi icke för-
undra oss över om de maktägande
förstått och sökt utnyttja de kraf-
ter som gudstjänstlivets förnyelse
måste tillföra kyrkan.
Till sist må vi, såsom den bety-
delsefullaste faktorn, den utan vil-
ken rörelsen aldrig blivit vad den
blivit, nämna det religiösa inslaget.
Utan att detta hade varit det dju-
past bärande, hade rörelsen på sin
höjd blivit en drivhusplanta, som
med konstlade medel visserligen
kunnat drivas till en viss utveckling
men som saknat den friska växt-
kraften. Den djupa religiositeten
bakom det hela är omisskännelig.
Betecknande är vad som av ett
ögonvittne berättas om en av den
musikaliska rörelsens förelöpare
(Proske), att han stundom knäbö-
jande kopierade de gamla hand-
skrifterna ?.
Naturligtvis få icke dessa olika
faktorer tänkas isolerade. Tvärtom.
De ha i verkligheten sammangjutits
inom de drivande personligheterna.
Dessa hava varit religiösa personlig-
heter, som på en gång varit veten-
skapsmän, musiker av facket, este-
tiker och män med praktisk blick
för kyrkans behov.
Bärarna av denna rörelse äro gi-
vetvis att finna inom vitt skilda lä-
ger. Skall en hedersplats likväl
lämnas åt någon grupp så är det åt
benediktinermunkarna såväl i Tysk-
land som framför allt i Frankrike.
Det är nog icke någon överdrift att
säga att själen i den liturgisk-musi-
kaliska restaurationsrörelsen varit
benediktinerna. Deras allt sedan
medeltiden kända intresse för guds-
tjänstliv och kyrkomusik har åter
haft en av sina stora tider. Som
så många gånger förr under sin
nära femtonhundraåriga historia ha
de åter gjort kyrkan en oskattbar
tjänst. (Forts. i nästa nummer.)
Knut Peters.
t Ett ex.: Under Urban VIII (1623—1644) undergingo Breviariets hymner en
ganska genomgripande revision. Det »barbariska» medeltidslatinet skulle förvandlas
till »klassiskt>. Hur man nu bedömer denna »förbättring» framgår av följande citat:
»Man ist längst äbereingekommen, dass jene prosodischen »Verbesserungen» keine
sind, dass ein Vers von Ambrosius oder dem grossen Gregor mit beliebig vielen
prosodischen Verstössen unvergleichlich wertvoller ist als der glätteste Dimeter eines
römischen Hofhumanisten aus dem 16. oder 17. Jahrhundert>. (H. Rosenberg, Die
Hymnen des Breviers, s. 199).
> Kienle, Mass und Milde in kirchenmusikalischen Dingen, s. 3.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
