Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
26
tänker härvid mindre på den re-
form, som de liturgiska böckerna
i textuellt hänseende underkastades
under Pius X:s pontifikat. Utan
tvivel är denna viktig nog. Dock
är den väl sådan att en protestant
kanske har rätt svårt att sätta sig
in i dess betydelse. Jag misstänker
att vi närmast skulle: ha lust att
kalla en betydande del av ändring-
arna rena bagateller. Att i korthet
redogöra för innebörden av denna
reform synes mig så omöjligt att jag
avstår från varje försök.
När jag talade om vetenskapens
praktiska utnyttjande, menade jag
främst något annat, nämligen dess
popularisering eller hellre den ut-
omordentliga upplysningsverksam-
het som på den vetenskapligt lagda
grunden under senaste tid bedrivits.
Här ha vi protestanter mycket att
lära.
Att i korta formler sammanfatta
vad som rör sig i ens egen tid torde
alltid vara ett vanskligt företag.
Men som redan framhållits, tror jag
att vi med slagordet: »liturgien åt
folket» dock komma åt det allra
yppersta och djupaste i den romer-
ska kyrkans strävanden för närva-
rande. Det gäller att göra kulten
levande, att göra den till ett livs-
behov för alla sanna katoliker.
Eller från en annan synpunkt sett:
det gäller att hjälpa människorna
att i kulten finna det som de i and-
ligt hänseende hungra och törsta
efter; det gäller att få människorna
att i kulten finna sin rätta andliga
spis. I den mån hithörande litte-
ratur varit mig tillgänglig synes det
mig som om man framför allt
tänkte: det gäller att vinna de bil-
dade. Bättre än på något annat sätt
synes mig den tanke som jag åsyf-
tar kunna uttryckas med titeln på
en för några år sedan utkommen
1 Ecclesia orans I, s. XI
Knut Peters
bok: Lebensquellen vom Heiligtum
(Livskällor från helgedomen). Så-
som man inom den protestantiska
världen hört: tillbaka till källan, till
bibeln, så säger man här: tillbaka
till källan, till kyrkans heliga my-
sterium och till hennes bön. Vid
dessa hennes källor måste det re-
ligiösa inre livet förnyas. |
Då vi nu gå att ur litteraturen
exemplifiera detta strävande, kan
det lika litet som nyss vara till nå-
gon nytta att räkna upp en större
mängd boktitlar. Blott några få be-
tecknande må anföras.
Sedan 1918 utgives av benedik-
tinerabboten i Maria Laach, Ilde-
fons Herwegen, en samling uppsat-
ser under titeln »Ecclesia orans»,
den bedjande kyrkan. Ur det ge-
mensamma företalet till hela sam-
lingen, som är bifogat det första
häftet må följande ord anföras:
»Man har kallat liturgien den »stora
lekmannakatekesen». Det har den
varit i tidigare århundraden. Skall
den åter bliva det, så måste vi i
hemmets uppfostran, i skolan, i pre-
dikan mycket mera än som hittills
har skett, hänvisa till de religiösa
känslovärden och de uppfostrande
krafter, som just ligga i den katol-
ska liturgien och finna lyckliga an-
knytningspunkter i den tyska folk-
själen» ".
Första häftet utgöres av Guardi-
nis fina och djupa uppsatser: Vom
Geist der Liturgie (Om liturgiens
anda). Kapitlet där om den litur-
giska bönen torde vara minst lika
nyttigt att läsa för en protestant
som för en katolik. Den som läst
det och tänkt sig in i författarens
tankar, lärer knappast sedan vilja
avskaffa våra kollektböner såsom
nyligen en kyrkoherde i vårt syd-
ligaste stift föreslog.
Titeln på det tredje häftet är be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
