Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Liturgisk-kyrkomusikaliska strävanden 41
en liten förträfflig, populär fram-
ställning av ämnet: Elemente des
gregorianischen Gesanges (i Wein-
manns serie: Die Kirchenmusik, Re-
gensburg, Pustet). En annan för-
träfflig handledning är Johner:
Neue Schule des gregorianischen
Choralgesanges (samma förlag som
föregående).
Också den andra stora segern,
som antyddes, går i gregorianskt
tecken. Redan som patriark av Ve-
nedig hade Pius X visat stort in-
tresse för kyrkomusiken, främst för
reformsträvandena i <gregoriansk
anda. 1895 hade han t. o. m. utfär-
dat ett vidlyftigt herdabrev om sa-
ken. Redan samma år han tillträ-
der pontifikatet utger han en för
hela kyrkan bindande kyrkomusi-
kalisk lag. Den är dagtecknad på
Sancta Cecilias dag den 22 nov.
1903, ursprungligen avfattad på
italienska men sedermera försedd
med auktoriserad latinsk översätt-
ning.
Genom densamma få vi en god
totalbild av samtidens yppersta
strävanden på det kyrkomusikaliska
området. Både på grund härav och
på grund av dess även för en pro-
testant i många stycken ofantligt
värdefulla innehåll, skulle jag gärna
velat återge den oavkortad. Den
mig tillmätta tiden medger emeller-
tid endast en jämförelsevis kortfat-
tad redogörelse för det viktigaste av
innehållet.
Inledningsvis betonas herdeämbe-
tets plikt att vaka över gudstjänstens
värdighet. Hur denna äventyras
genom dålig musik framhålles
skarpt, ävenså svårigheten att utrota
missförhållanden på det kyrkomu-
sikaliska området. På det att ingen
längre i dessa stycken skall kunna
undskylla sig med sin okunnighet,
är. skrivelsen utfärdad. Och Pius
vill att den skall betraktas såsom
en »lagbok för den heliga musiken»,
som äger bindande kraft av fullhe-
ten av hans apostoliska makt.
Därefter övergår han till att
avhandla huvudsakligen följande
punkter, nämligen: 1) Kyrkomusi-
kens väsen och ändamål; 2) Olika
slag av helig musik; 3) Musikens
förhållande till de liturgiska tex-
terna; .4) Den kyrkliga musikens
yttre form; 5) Sångarna; 6) Orgel
och andra instrument vid gudstjän-
sten; 7) Musikens förhållande till
ceremonierna och dess inordnande i
gudstjänstens förlopp; 8) Medlen till
genomförandet av de framställda
kraven.
Vid några av dessa punkter skola
vi dröja.
1) Den heliga musikens uppgift,
säger Pius, är densamma som litur-
giens överhuvud: Guds förhärligan-
de och de trognas uppbyggelse
(gloria Dei och 2dificatio fidelium).
De trognas uppbyggelse tjänar den
genom att förläna den liturgiska
texten större kraft, så att denna får
större förmåga att upptända de tro-
endes andakt. Därför måste den
till sin form vara helig och allmän-
nelig. Helig, så att allt världsligt,
såväl i komposition som i utförande,
är uteslutet. Allmännelig, så att
inga så starka nationella egenheter
få finnas, att de kunna giva andra
nationer anstöt.
2) Pius bedömer nu den i kyrkan
faktiskt förekommande musiken
med dessa egenskaper som mått-
stock.
a) Främst äro de eftersökta egen-
skaperna tillfinnandes i den grego-
rianska musiken. Den framställes
därför såsom kyrkans yppersta
mönster för helig musik. Som all-
män regel kan sägas, att ett musik-
verk, avsett för kyrkan, är heligt
och liturgiskt värdigt i den mån det
närmar sig den gregorianska musi-
kens anda och mera ovärdigt Her-
rens tempel ju mer det avlägsnar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
