Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
58
ralet ett obestridligt framsteg. Så
är t. ex. i matutinen alla körsånger
strukna. Skall körsång förekom-
ma, anvisas plats åt densamma
före själva matutinens början.
Detta är utan tvivel en uppenbar
förbättring. Mindre tillfredsstäl-
lande är däremot, att predikan in-
lagts mitt i matutinen. (Dock vill
det synas, som om kommitterade
ansåge predikan i matutinen så-
som undantagsfall).
I vespern är förhållandet i detta
hänseende mindre gynnsamt. Där
inlägges under alla förhållanden
mitt i vespern en hel svensk psalm,
eventuellt även predikan och kör-
sång.
Completoriet åter sönderbrytes
lyckligtvis varken av svenska psal-
mer, predikan eller körsång. Att
den gregorianska sången sedan
1914 vunnit betydande terräng är
uppenbart.
En sak, som är ägnad att för-
våna, måste emellertid i detta sam-
manhang påpekas. Det är använ-
dandet av Bayerska Agendans me-
lodi till Gloria Patri. Den må vara
aldrig så välkänd. Den må i och
för sig vara aldrig så god. Så
som den nu kommer är den ägnad
att på ett ganska kraftigt sätt störa
det enhetliga intrycket. Den är
främmande i det sammanhang där
den nu kommer och den verkar
främmande. Det är ju ock in-
konsekvent att bibehålla det gamla
sättet att sjunga Gloria Patri vid
psalmerna men frångå det vid de
inledande versiklarne.
En annan misslyckad, liknande
åtgärd, som också förtjänar an-
märkas, är inläggandet av Mäss-
musikens c-moll-litania i vespern.
Den har en alldeles för modern
och bitvis alltför sentimental ka-
raktär för att passa i denna om-
givning.
2) Även kommitterades behand-
Knut Peters
ling av psalmodien torde få anses
innebära ett avsevärt framsteg i
förhållande till 1914 års förslag,
vittnande om ökad förståelse för
psalmtonernas väsende. Dock tor-
de Psalteriet vara den svagaste
punkten i kommitténs arbete. God-
tyckligheten i fråga om psalmer-
nas inpassande under psalmtoner-
na är nämligen fortfarande förvå-
nande.
Man hade kunnat vänta att
en kommitté av de kvalifikationer
som den ifrågavarande hade an-
tingen före arbetet med psalmto-
nerna eller under detsamma i var-
je fall före slutredigeringen, gjort
sig reda för de principer, som
borde följas, och sedan tillämpat
dessa, .. Det är nämligen a priori
att förmoda, och erfarenheten be-
styrker detta på det kraftigaste, att
de regler, som bruka tillämpas vid
den latinska psalmodieringen, icke
utan vidare kunna tillämpas på ett
språk med så avvikande accent-
förhållanden som svenskan. Några
bestämda principer synas emeller-
tid knappast ha blivit följda. Icke
sällan ser det ut, som om stavel-
serna vore nästan på måfå place-
rade under kadensernas noter. Jag
vill icke tala om de många fall,
där verkliga svårigheter föreligga,
ofta utav tröstlösaste beskaffenhet.
Utan jag vill nöja mig med att på-
peka några fall, där den rätta ac-
centueringen synes ligga i öppen
dag. Ps. 19:6 bör väl ändå accen-
tueras: »intet är skylt för dess
hetta». . Kommittén accentuerar
emellertid ogenerat: »Intet är skylt
för dess hetta». — Ps. 33:9 bör
givetvis accentueras: »han bjöd och
det stöd där». Kommittén har:
»han bjöd och det stöd där». Ps.
65: 13 bör väl lyda: »du jämnar
det som är tupplöjt». Kommittén
läser: »du jämnar det som är åpp-
plöjt». Ps. 95:5 bör heta: »hans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
