Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nytt förslag till Vesperale för Svenska Kyrkan 57
diga dyker ned för att för alltid för-
svinna !.
Men vad är då det skönaste?
Beror det ej på tycke och smak?
Vore så förhållandet, skulle allt
vad estetik heter hänga i luften.
Men det gör ej estetiken, ej heller
den underavdelning därav, som vi
kalla sången i Guds hus. Men vad
är då det normgivande? Vi ha en
sådan norm oss given framför allt
i tider, då kyrkan var en sjungande
kyrka. Så var förhållandet med
den lutherska kyrkan på 1500- och
början av 1600-talet. Där ha vi
grunden fast och säkert lagd för alla
reformsträvanden i kyrkomusika-
liskt hänseende. Väl har åtskilligt
av denna tids församlingssång dött,
men den har dött för att uppstå ur
sin grav, så snart en ny tid, trött på
modernt kling-klang, längtar efter
renare och bättre uttryck för sina
religiösa behov.
(Slut i nästa nummer.)
F. M. Allard.
Nytt förslag till Vesperale för Svenska Kyrkan.
Av 1908 års Kyrkomöte begär-
des utarbetande av bl. a. ett Ves-
perale för Svenska Kyrkan. 1914
avgavs kommitterades förslag, ett
såväl kvalitativt som kvantitativt
mycket betydande arbete, som har
haft en stor uppgift att fylla genom
att väcka våra församlingars in-
tresse och förståelse för den gre-
gorianska sången. Kyrkomötet ville
emellertid på goda grunder icke
utan vidare godkänna detta förslag
utan begärde dess »slutredigering».
Det är denna slutredigering, vars
resultat nu föreligger i de båda vo-
lymerna »Vesperale för Svenska
Kyrkan» och »Psalterium = eller
Psaltaren i urval, anordnad för
växelsång. Tillägg till Vesperale
för Svenska Kyrkan», båda utgivna
på Diakonistyrelsens förlag 1925.
Anmärkas må allra först, att
förlaget enligt utsänt prospekt hy-
ser den egendomliga uppfattning-
en, att detta Vesperale och Psalte-
rium utan vidare är auktoriserat.
Mot 1914 års Vesperale torde ur
liturgisk-musikalisk synpunkt sär-
skilt tvänne allvarsamma anmärk-
ningar kunna framställas. Den
ena är, att i detsamma äro blan-
dade om varandra gregoriansk och
modern musik. Psalmodien, ves-
perns egentliga grundbeståndsdel,
blir som en medicin, av vilken blott
små doser i sänder kunna givas
och mellan vilka dessutom en soc-
kerbit behöver skjutas in. Det
hela får på detta vis något oroligt,
konsertartat över sig. Detta, till-
sammans med den omständighe-
ten att predikan regelbundet är
inordnad ungefär mitt i vespern,
gör att denna i betänklig grad för-
lorar sin egentliga karaktär: att
vara bön och nedsjunker till att
bliva blott konsert.
Den andra huvudanmärkningen
gäller det synnerligen godtyckliga
sätt, varpå psalmtonerna behand-
lats. Ingen, som prövat 1914 års
Vesperale har kunnat undgå att
märka detta och känna hur otill-
fredsställande det i detta hänse-
ende är.
Det är nu intressant, att skär-
skåda det nya Vesperalet och Psal-
teriet ur dessa båda synpunkter.
1) Vi tänka då först på bland-
ningen av nytt och gammalt, gre-
gorianskt och modernt. I detta
hänseende utvisar det nya Vespe-
! Se härom bisk. Eklunds föredrag: Kyrkans psalmbok och de andliga sångerna
vid omnämnda möte i Göteborg 1916.
5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
