Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
106
evangeliska Tyskland skall i litur-
giskt-kyrkomusikaliskt hänseende
förete liknande drag som den öv-
riga kristenheten. De problem,
som denna allmänna riktning aktu-
alisera, finna vi därför i Tyskland
likaväl som hemma hos oss. Man
kan knappast säga, att något här
hemma är att betrakta som en en-
staka företeelse, isolerad från den
allmänna grundriktningen. Nästan
alla de frågor, som sysselsätta oss
här hemma i liturgiskt-kyrkomusi-
kaliskt avseende, ha länge varit
uppe därute. Så må t. ex. nämnas
frågan och principerna för psalm-
och koralboksgestaltningarna, så-
som ställningstagandet till proble-
met om den gammalrytmiska eller
den utjämnade formen, till proble-
met om de andliga sångernas be-
hörighet eller icke i kyrkans guds-
tjänst, frågan om gudstjänsternas
nygestaltningar i mera romersk
anda eller med starkare dragning
åt reformert håll, frågan om en
mera liturgiskt betonad undervis-
ning i kyrkomusik vid olika läroan-
stalter, frågan om organisationer
till förmån för den kyrkliga kör-
sångens främjande, frågan om ut-
vägar att i denna tid av undan-
trängande av religions- och kyrko-
musikundervisningen i seminarier
och skolor finna nya former för en
tillfredsställande utbildning i be-
rörda hänseende m. m. Vi ha så-
lunda ofantligt mycket att lära av
det evangeliska Tyskland för vår
svenska kyrkosångsrörelse, likasom
vi nog under den följande fram-
ställningens gång skola finna, att
även den svenska kyrkosångsrörel-
sen särskilt i fråga om den liturgi-
ska altarsången torde ha gjort fram-
steg framför de tyska landskyr-
korna överhuvud, likasom vii Sve-
rige ha haft stor nytta av statsmak-
ternas välvilliga ställning till och
ekonomiska stöd för våra strävan-
F. M. Allard
den, något som väckt tyskarnas
stora förundran.
För att kunna ge en så tydlig
bild som möjligt av de ifrågava-
rande strävandena, har jag genom-
gått ungefär de sista tjugu årgång-
arna av de tre förnämsta tidskrif-
terna på ifrågavarande område,
nämligen Siona, grundlagt av L.
Schöberlein, fortsatt av Max Herold
och hans son W. Herold, efter 1920
sammanslagen med Kirchenmusika-
lische Blätter under det gemensam-
ma namnet: Zeitschrift fär evange-
lisehe Kirchenmusik, utgiven av
nämnde W. Herold och Carl Böhm
med Närnberg i Bayern såsom för-
lagsort. Dessa tidskrifter represen-
tera en konservativ ståndpunkt med
troget vidblivande vid och utveck-
lande av den lutherska kyrkans
egenartade traditioner, Vidare må
nämnas Monatschrift för Gottes-
dienst und kirchliche Kunst, grund-
lagd av F. Spitta ($) och J. Smeud,
båda förutvarande professorer vid
Strassburgs universitet i Elsass.
Denna tidskrift representerar en
mera liberal riktning och upptar
olika strävanden även av den mest
vittgående art åt vänster. Utgivar-
nas ståndpunkt företer en dragning
år den reformerta kyrkans litur-
giska traditioner. En god inblick i
vad föreningslivet uträttat på kyr-
kosångens område ger Korrespon-
denzblatt des evangelischen Kir-
chengesungvereins fär Deutschland,
utg. i Darmstadt och synes ha fort-
gått till sept. 1923. Denna perio-
diska fackliteratur har givit färska
intryck av det pulserande livet i
Tysklands olika landskyrkor. Re-
ferat ha lämnats av de viktigaste
arbeten, som sett dagen under se-
nare tid. Även ha hänvisningar gi-
vits till andra närstående facktid-
skrifter, varför sålunda dessa tid-
skrifter jämte en del specialverk gi-
vit mig, såsom jag hoppas, en rätt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
