Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Liturgiskt-kyrkomusikaliska strävanden 121
musikern, teaterälskaren liksom be-
undraren av ljuseffekter, konstnä-
ren liksom bokmalen, den grovt
ogudaktige liksom den mest hängi-
vet troende — för alla passar den
romerska mässan.» Härtill kom-
mer nu också den romerska kyr-
kans härliga sång och musik, som
ej gärna kan lämna någon enda
oberörd.
Smends profetiska ord om den
romerska kyrkans framgångar efter
kriget besannades. En evangelisk
präst i Berlin manar sina ämbets-
bröder till massflykt in i den romer-
ska kyrkan.
ville rata det reformatoriska arvet,
gjorde man i stället försök att efter-
bilda den romerska mässan .
År 1918 bildades Hochkirchliche
Vereinigung, därvid följande satser
uttalades: 1) man vill starkare be-
tona sakramenten och deras objek-
tiva karaktär, som fattas såsom ett
verkande ex opere operato; 2) man
vill, att predikans moment skall
träda tillbaka i avsikt att genom en
rikare liturgi göra församlingarna
mera självverksamma och själv-
ständiga; 3) Man vill med den ro-
merska kyrkan som föredöme bättre
tillgodose skönhetskravet (altar-
prydnader, mässkläder m. m.) och
så omgiva det heliga innehållet med
värdiga former. — Visserligen strök
man snart uttrycket »ex opere ope-
rato» såsom väl anstötligt, ävenså
kravet på mässkläderna såsom för
många protestantiska sinnen därute
verkande väl mycket romerskt.
I föreningens organ »Hochkir-
che» från 1919 ha dessa satser bre-
dare utförts. Det centrala i guds-
tjänsten är ej predikan utan natt-
varden. Predikan må förbereda
nattvarden, som är det huvudsak-
liga, då gudsgemenskapen vinnes
genom själens försänkande i guds-
undrets mystik. Såsom förberedel-
ser härtill förekomma i liturgien
Men där man ej så
rytmiskt uttalade gemensamma bö-
ner, psalmodier, växelsånger, som
mynna ut i tyst bön på knä vid
välsignelsen av nattvardshåvorna.
Nattvardens sakrament, så ställt i
gudstjänstens centrum, förverkligar
Herrens nådesnärvaro »i, med och
under» de heliga symbolerna — ett
föremål för församlingens tillbedjan
och firning.
För att göra detta moment så
tilldragande som möjligt förekom-
mer en del romerska bruk, såsom
rökelse, korgossar, vit prästerlig
dräkt o. s. v.. Man föreslår följan-
de processionsordning: 2 korgossar
med brinnande vaxljus, 2 med rö-
kelsefat, 2 äldste med hostian och
den med vin fyllda nattvardskan-
nan, sist pastor med kalken, höljd
av kalkduken.
Släktskapen med den romerska
mässan är ju omisskännelig, men
man försvarar sig med att man går
tillbaka till gammalkyrkliga, eku-
meniska former.
Nattvarden betraktas som en
offerhandling. Följande tes fram-
ställdes vid arbetsutskottets sam-
mankomst i Berlin 1921. Ur offer-
dödens på korset väsen skall offer-
begreppet härledas och överföras
på nattvardshandlingen. «Offrets
väsen ligger i det inre offersinnet,
i det fullkomliga självhängivandet
åt Gud, som måste genom en real
eller ekvivalent förändring eller om-
gestaltning av offergåvan i en offer-
akt finna ett symboliskt uttryck.
Man yrkar på en förnyad, djupgå-
ende genomarbetning av offerbe-
greppet. Med denna i tesen fram-
ställda uppfattning hänger också
uppfattningen av Kristi reala när-
varo i nattvarden tillsammans. Man
överväger inträdandets och fortva-
rons moment av vad man kallar
numen presens (= Kristi reala när-
varo :i nattvarden). Predikan och
bön kan ju föra oss nära det gu-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
