Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Stockholms Kyrkomusikerförening 25 år
145
Stockholms Kyrkomusikerförening 25 år.
Spridda drag ur föreningens historia.
Samlingen av huvudstadens kyr-
komusiker till en förening skedde år
1901. Initiativet härtill togs av en
utom Stockholm boende organist E.
Ehlin från Heby, vilken vid ett sam-
manträde den 11 augusti nämnda år
med åtskilliga av Stockholms orga-
nister och kantorer lyckades intres-
sera de närvarande för en samman-
slutning i likhet med vad som på fle-
ra ställen i landet stiftsvis skett.
Kallelser utgingo till stadens orga-
nister och kantorer att samman-
träda å Kungl. Teatern den 18 au-
gusti för frågans vidare dryftande.
Intresset för saken befanns vara
mycket livligt. Flera av kårens
medlemmar voro visserligen för-
hindrade att närvara vid samman-
trädet, men många hade under hand
uttalat sina sympatier för en före-
nings bildande. Till sammanträdet
infunno sig organisterna förste hov-
kapellmästaren Conrad Nordqvist,
musikdirektörerna A. W. Larsson,
H. Pettersson och Alb. Lindström
samt kantorerna J. Lindegren och
H. Blomberg. ’ Enhälligt betonades
önskvärdheten av den ifrågasatta
sammanslutningen, varefter »beslöts
att, till såväl kyrkomusikens främ-
jande som till häfdande af hufvud-
stadens organisters och kantorers
såväl konstnärligt-musikaliska som
sociala och ekonomiska intressen,
bilda en organist- och kantorsföre-
ning för Stockholms stad.» En inte-
rimsstyrelse valdes med Conrad
Nordqvist såsom ordförande, H.
Pettersson som v. ordf. och J. Lin-
degren som sekreterare. Samtidigt
valdes tre ombud att representera
föreningen vid det tre dagar senare,
den 21 augusti, utlysta samman-
trädet i Stockholm för bildandet av
en allmän svensk organist- och kan-
torsförening, vilken också kom till
stånd, och till vilken Stockholms-
kretsen från början anslöt sig och
kom att tillhöra intill år 1922. Den
nybildade Stockholmskretsens stad-
gar antogos definitivt på ett sam-
manträde den 6 oktober 1901 efter
att vid ett sammanträde en vecka
tidigare — den 29 september — ha-
va varit förenål för en grundlig
prövning. Stadgarnas första para-
graf lyder sålunda: »Föreningens
ändamål är att såsom en integre-
rande del af Sveriges allmänna or-
ganist- och kantorsförening 1) verka
för en musikvetenskaplig utredning
och belysning af till kyrkomusiken .
hörande viktigare frågor, särskildt
sådana, som beröra koral- och mo- ’
tettgenren, samt dessas tidsenliga re-
form och allmännare tillgodogöran-
de vid våra gudstjänster; 2) sträfva
för vinnande af en samdräktig god
konstnärlig anda inom organist- och
kantorskåren samt 3) söka åstad-
komma förbättring af denna. kårs
ställning i allmänhet>.
Föreningen grep sig genast an
med arbetet för uppnåendet av det
i punkt 1 i stadgarna angivna målet.
Det var naturligtvis att förutse, hu-
rusom en så energisk och kunnig
koralforskare som Lindegren ome-
delbart efter föreningens konstitue-
rande skulle väcka förslag om utgi-
vandet av en ny koralbok och in-
tensivt arbeta för förslagets genom-
förande. Koralboksfrågan var för
övrigt i högsta grad aktuell ge-
nom den av Kyrkosångens vänner
vid samma tid utgivna »Svensk ko-
ralbok i reviderad rytmisk form».
En prövningskommitté inom före-
ningen tillsattes, och denna hade re-
dan den 27 oktober sammanträde.
Närvarande voro ledamöterna Nord-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
