Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
146
qvist, Pettersson och Lindegren. I
protokollet för sammanträdet skri-
ver sekreteraren Lindegren, . att
»ehuru sammanträdet ansågs vara
fåtaligt besökt, föredrogs af en af
medlemmarne på begäran: Utkast
till plan för en restituerad svensk ko-
ralbok samt bordlades>. Det skulle
leda allt för vitt att följa alla dis-
kussioner, som i fortsättningen un-
der åratal fördes i ärendet. Gent
emot en kompakt majoritet av mot-
satt åsikt fasthöll Lindegren i hit-
hörande fråga energiskt den stånd-
punkt, som han tidigare förfäktat
i sin åren 1881—82 utgivna »Tid-
ning för kyrkomusik», och som han
i koncentrerad form framställer i
företalet till sin år 1905 utgivna ko-
ralbok. Kyrkosångsfrågan — ko-
raler, motetter, vespergudstjänster
m. m. — har under föreningens hela
tillvaro intagit en dominerande plats
i föreningsarbetet, icke minst un-
der den senaste tiden.
Redan tidigt deltog föreningen
jämväl i frågor, som berört och
fortfarande beröra kårens mera ma-
teriella angelägenheter. Den 5 jan.
1902 beslöts på ett sammanträde,
att föreningen skulle biträda den till
K. Maj:t ingivna petitionen i den
s. k. klockarefrågan. Så länge före-
ningen tillhörde den allmänna före-
ningen, behandlades givetvis alla
från Centralstyrelsen utsända frå-
gor. För sitt eget vidkommande
har föreningen utom löneregleringar
utverkat bl. a. den förmånen, att
kyrkomusikerna i Stockholm, ej
blott organister utan även kantorer,
numera i allmänhet tillsättas såsom
ordinarie. Det är självfallet, att en
innehavare av en dylik befattning
kan med utsikt till någon framgång
arbeta på kyrkomusikens förkov-
ran endast, om han har den trygg-
hetskänsla, som en ordinarie an-
ställning kan giva. Det torde ej vara
för mycket sagt, att det uppsving i
C. F.Hennerberg
den kyrkomusikaliska verksamhe-
ten i huvudstaden, som onekligen
ägt rum, till ej oväsentlig del har
sin grund i de förbättrade anställ-
ningsförhållandena.
För en vidsträcktare krets av
kyrkomusiker har föreningen varit
i tillfälle att nedlägga arbete genom
anordnandet av de allmänna orga-
nist- och kantorsmötena åren 1907
och 1912. Det sistnämnda mötet
stod i samband med den, så vitt
jag vet, första sommarkursen i vårt
land för kyrkomusiker, även den
anordnad av Stockholmskretsen.
Ämnena vid nämnda kurs voro or-
gelspelning, orgelns konstruktion
och historia, liturgisk altarsång och
den lutherska kyrkans koralsång,
den kyrkomusikaliska konstsången,
skolsångsmetodik, akustik, harmo-
nilära och dirigeringskonst. Intres-
set för kursen var synnerligen liv-
ligt, och bland såväl anordnare som
deltagare var den meningen allmän,
att dylika kurser även i fortsätt-
ningen borde komma till stånd. I
Stockholm har emellertid på grund
av de år 1914 inträdande svåra tids-
förhållandena icke någon liknande
kurs sedan dess kunnat åstadkom-
mas, men idén har, som bekant,
upptagits och realiserats inom vissa
stift i vårt land.
Föreningens första medlemsför-
teckning, publicerad i Centralstyrel-
sens för Sveriges allm. org.- och
kantorsfören. årsskrift för år 1902
(tryckt 1903); upptager 18 namn.
I närvarande stund är antalet med-
lemmar 52, och det är glädjande att
anteckna, hurusom organisterna och
kantorerna i samtliga territoriella
församlingars kyrkor och dessutom
kårmedlemmarna i ett antal av and-
ra till statskyrkan hörande’ kyrkor
och kapell äro anslutna till före-
ningen. Arbetet inom föreningen
präglas av kordialitet och sann
kamratkänsla. Till arbetets fram-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
