Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Liturgiskt-kyrkomusikaliska strävanden
så ske, kräves ett hängivet arbete för
att skapa den liturgiska och kyrko-
musikaliska kultur, som är det nöd-
vändiga villkoret härför.
Den kyrka, som lärt sig rätt för-
valta det gregorianska arvet, ger det
bästa uttrycket för sin innersta vilja
och sitt eget väsende i orden från
den gamla morgonhymnen Te deum,
153
som med år 1921 återbördades åt
vår psalmbok:
Per singulos dies benedicamus te
Et laudamus nomen tuum in secu-
lum et in seculum seculi.
O Gud, vi prisa Dig alla dagar.
Och lovsjunga ditt namn i evighe-
ters evighet.
Arthur Adell.
Liturgiskt-kyrkomusikaliska strävanden i nu-
tidens västerländska kristenhet.
Tysklands evangeliska kristenhet.
Nu till reformationsminnesåret
1917. Det skulle naturligtvis grund-
ligen förberedas året förut av tyska
kyrkosångsföreningens <centralsty-
relse och de kyrkliga myndigheter-
na. -Kyrkosångsfesten i Stettin,
som skulle ha hållits 1915, blev i
följd av kriget inställd. Men 1916
kallades provinsialföreningarnas de-
puterade till konferens i Eisenach
den 5 juli. Där inleddes frågan
om jubileumsårets värdiga firande
av samtliga hedersordförandena:
Smend, Nelle, Arnold, Mendelssohn
och Flöring. Sedan den sistnämnde
avlagt årsberättelsen, vari meddela-
des, huru somliga körer måst ned-
läggas, huru damkörer
längre kunde upprätthållas, men att,
blott fred och ordnade förhållanden
inträdde, förutsättningar funnes för
en ny. uppblomstring, tog Geheim-
rat Smend till orda i ett särdeles
väckande föredrag. Vid reforma-
tionsjubileet skulle ej blott Luthers
namn träda fram utan ock vad hans
medhjälpare uträttat på sångens vik-
tiga område. Hela kyrkoåret från
advent 1916 till 1917 års slut skulle
firas i reformationens tecken. När-
mare anvisningar lämnades. Nyårs-
snart ej:
III.
dagen t. ex. kunde erinra om den
evangeliska kyrkans mnyskapelse;
kejsarens födelsedag (som i Tysk-
land var helgdag) skulle firas "med
tack för vad man för reformationens
vidkommande fått av kejsarhuset; å
tacksägelsedagen för skörden skulle
den av reformatorerna betonade kal-
lelsetanken framhållas. Tidslägets
allvar borde mana till bot, vartill
Luthers själskris erbjöd den bästa
anknytning. Minnesåret borde för
eftervärlden hugfästas genom an-
skaffande av något nytt för kyrkan,
t. ex. ny orgel, konstnärliga bilder
av reformationens män, särskilt å
någon ort, där någon av dem fötts,
levat eller dött. En sed kunde ock
anbefallas, nämligen att plantera en
ektelning på kyrkogården till minne
för kommande generationer. Lu-
thers lilla katekes borde i predik-
ningar utläggas till befästande av
det rena evangelium. Historiska
minnesmärken, som stå i samband
med reformationen, borde man ock
anknyta till. En högtidlig festguds-
tjänst borde efter särskilt formad li-
turgi, ej den vanliga söndagliga,
överallt hållas den 31 okt., varvid
viktigare delar av Luthers teser bor-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
