Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
160.
är förutom syndabekännelsen av-
lösningsformeln å sid. 52. Däremot
finna vi i motsats till reservanten
det ej olämpligt att infoga skrifter-
målet i högmässan, dock med en an-
nan anordning än den, som sakkun-
niga förorda, varigenom skriftermå-
let såsom uppbyggelsemoment kom-
mer till sin fulla rätt, högmässans
inledningstankar ej bortelimineras
eller förvanskas samt man ej behö-
ver befara, att gudstjänsten drager
allt för mycket ut på tiden.
Alltså med utgående av moment
4 å sid. 49 ha vi tänkt oss moment
3 å sid. 48 erhålla följande schema:
1. Inledn.-ps. till skriftermålet.
2. Skriftetalet.
3. Syndabekännelsen med jäm-
väl kollektiv avslutning (avseende
även åhörare, som blott äro andliga
deltagare i nådens skatter).
4. Avlösningen, åtföljd av några
lästa psalmverser.
5. Förs. sjunger sv. ps. 194: 1
0. 4, i vilka såväl Kyrie- som Glo-
riamomenten ingå.
Därefter = salutationen,
0. S. V.
Mot den av sakkunniga föreslag-
na anordningen ha vi att invända,
att Gloria omedelbart efter avlös-
ningsformeln verkar alltför abrupt.
Nattvardsgästerna behöva efter av-
lösningens uttalande en stunds still-
het till befästande av det intryck
av uttalad och försäkrad nåd, som
detta moment innebär, vilket sker
dels genom de lästa psalmverserna
och dels genom psalm 194:1 o. 4,
vars innehåll och allvarliga moll-
karaktär harmoniera med Kyrie-
tankarna och tillika ge ett annat
uttryck åt den tacksägelse, som fly-
ter ur ett botfärdigt men av Gud
benådat hjärta. Vi anse tanken på
infogning av skriftermålet i högmäs-
san lycklig särskilt i landsförsam-
lingar, där åhörarna i regel blott en
gång på söndagen kunna väntas till
epistel
A. Adell. F. M. Allard. K. Peters
Guds hus. Får nattvardens karak-
tär sedan vila över hela gudstjäns-
ten, nattvardstankar tona fram även
i predikan, torde detta kunna i sin
mån bidraga till att öppna åhörar-
nas sinnen för välsignelsen av att
bruka detta nådemedel, vilket på så
många håll är förgätet.
Det klagas över att passionsguds-
tjänsterna mångenstädes äro så få-
taligt besökta, varför tillstånd läm-
nats att utom kyrkan hålla passi-
onspredikningar. Ett sätt att kunna
bibehålla dessa i församlingens and-
liga centrum, kyrkan, med möjlig-
het att i det närmaste få lika många.
åhörare som i högmässan, är att
hålla passionspredikan omedelbart.
efter densamma. Om korta psalmer
användas och högmässopredikan in-
skränkes till 15 å 20 min., kan den
så hopfogade gudstjänsten utföras.
på 17/, å 17?/, timme. Akten avslu-
tas på predikstolen med passionsbö-
nen och en slutönskan, exempelvis.
Uppb. 5: 12, varpå psalm i anslut-
ning till talet avslutar det hela. Så-
lunda behöver i denna gudstjänst-
kombination ej Fader vår och väl-
signelsen upprepas.
En liknande kombination borde:
ock äga rum på Långfredagen, där
högmässa omedelbart efterföljes av
aftonsång. Den senare avslutas på.
övligt sätt med altartjänst, där efter
allm. kyrkobönen vid aftonsång
prästen vänder sig mot församlingen.
med en liknande slutönskan, exem–
pelvis ur Uppb. 1: 6, i stället för att.
ånyo upprepa Fader vår och välsig–
nelsen.
Försök i dessa riktningar ha un–
der en följd av år ägt rum i Ö..
kyrka och visat, att blott en och an-
nan avlägsnat sig vid högmässans.
slut, men de flesta dröjt kvar över
passionspredikan och långfredagens.
aftonsång. Anordningen kan även
ske så, att passionshistoriens 4 akter
bli på fyra söndagar genomgångna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
