Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Recensioner m. m.
betecknas som synnerligen lyckat.
Med säker stilkänsla har arkitek-
ten lyckats inkomponera skåp och
skrank i den gotiska byggnaden
och detta på sådant sätt, att båda
dessa bli — som sig bör — pry-
dande detaljer, som samla och
stärka det intryck, som altarbordet
173
skall ge. Skåpet självt med sina
eleganta linjer och sin starka höjd-
strävan är en förberedelse till de
resliga pelarna och valven, medan
skrankets gracila ståndare ge en
reflex av altarbordets tyngre halv-
kolonner.
Bengt Cnattingius.
Recensioner.
Gupnar Rosendal: Nutida teologi och
förkunnelsen. Sthlm. Diak. förl. 247 s.
Pris: 6:— kr.
När en dedikation och studiet av in-
nehållsförteckningen, vilken ju är den
viktigaste delen av en bättre avhandling,
gåvo vid handen, att här fanns ett ka-
pitel om »Nutida systematisk teologi och
gudstjänstens rituella partier», uppstego
arga misstankar i recensentens hjärna.
Enligt vedertagen praxis och ännu gäl-
lande begreppsbestämningar hör visser-
ligen liturgiken ej såsom en underavdel-
ning hemma i homiletiken, men i det dag-
liga livet blir ju ej sällan det liturgiska
ett appendix till förkunnelsen, och där-
för syntes man kunna frukta en avhand-
ling, där liturgien behandlades med ned-
låtenhet från den store förkunnarens syn-
vinkel. Det må genast sägas, att far-
hågorna i det stycket ej besannades. Förf.
har höga tankar om liturgien och dess
värde och goda och roliga saker att säga
om den. Kvar står dock den formella
anmärkningen, att arbetets titel ej täcker
avhandlingens innehåll.
Samtidigt inställde sig emellertid osökt
en annan fråga: Kan det verkligen för
liturgien vara fruktbärande att denna
sammanställning göres: Nutida teologi
och förkunnelsen. Liturgien är ju det
konservativaste i religionen och tillika det
konserverande, — den nutida, »moderna»
teologien åter visar det fluktuerande, av-
speglar skiftningarna i det innevarande
ögonblickets rel. tänkande. -Den, som nu
med det väntande kapitlet om liturgien
i ögnasikte, läser avhandlingens f. ö.
mycket intressanta översikt av olika
strömningar i samtidens teologiska tän-
kande, kan ej undgå att göra den re-
flexionen att många av dessa tankelinjer
måste bidraga till en ny uppskattning av
det liturgiska. Dit höra det teocentriska
draget, framhävandet av det objektiva i
kristendomen o. s. v. Ottos »upptäckt»
av det Heliga har ju fört denne syste-
matiker direkt in på det liturgiskt-refor-
matoriska arbetsfältet. När Runestam i
sin framställning av världen såsom en or-
ganism betonar den andliga solidaritetens
idé, har han ju samtidigt dragit fram en
av de liturgiskapande faktorerna, Flera
exempel kunde andragas. Emellertid har
förfaltaren i sin principiella undersök-
ning ej närmare utfört detta uppslag, utan
nöjer sig med att efter en hänvisning till
Rodhes arbete: »Vår svenska högmässa»
konstatera, att »nutida systematisk teo-
logi är av synnerlig betydelse för Guds-
tjänstens liturgiska partier».
Utifrån sin principiella undersökning
vill förf. även söka sig fram till prak-
tiska synpunkter på altartjänstens utför-
ande. Därvid ställer han problemet så-
lunda: ’ Hur måste altartjänsten utföras
för att bliva ett tjänligt uttrycksmedel
för det uppbyggelsevärde, som nutida’
teologi har att ge? En sådan frågeställ-
ning synes för anmälaren inte alldeles
riskfri. Även om den nutida teologien
har betydelse för uppbyggelsen, har man
inte rätt att av densamma begära råd
om altartjänstens utförande eller att ställa
liturgien under dess lydno. Detta så
mycket mera som den samtida teologien
dock är en synnerligen mångskiftande
företeelse. Icke allt inom densamma är
församlingsuppbyggande. Ett tillväga-
gångssätt sådant som författarens kan
medföra att för den evangeliska guds-
tjänsten väsentliga synpunkter gå förlo-
rade, medan sådana som ej tillkomma för-
samlingsgudstjänsten få dominera. Att
den av förf. brukade metoden fört till
diskutabla resultat må belysas med ett
belägg. SS
I den teocentriska teologiens namn
och för att Gudstanken ej skall lida in-
trång kräver han att alla böner, ej blott
Fader vår och syndabekännelsen, skola
läsas på knä — av prästen, Konsekven-
sen av auktors tes bör givetvis vara kra-
vet på att församlingen skulle delta i knä-
böjandet vid alla böner, vilket skulle
medföra en störande oro, dels också att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
