Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
172 4. Adell.
sionsarbete var färdigt, gavs kom-
missionens ordf., greve Gustaf Cron-
hielm i uppdrag att ytterligare rätta
skrivarten, så att överallt en lika
lagstil bleve införd. Under åratal
arbetade han därpå och resultatet
blev, att lagen bedömts såsom »utan
jämförelse det största konststycke i
stilistisk väg, vilket svenska språket
på flera sekler har att uppvisa», och
att svensk lagstil sedan dess stått så-
som en förebild. Det borde ej vara
förmätet att samma krav ställes på
vår svenska kyrkas liturgiska böc-
ker. En tanke på den folkpedago-
giska betydelse, de ändock ännu
äga, borde vara nog att förbjuda ett
F. M. Allard. K. Peters
otillbörligt brådskande vid deras re-
viderande.
Till sist må anmärkas, att den
korta tiden mellan H. F:s publice-
ring och dess behandling i kyrko-
mötet icke tillåtit en så grundlig
granskning, som kunde varit önsk-
värd. Trots de obestridliga förtjän-
ster, som på vissa punkter utmär-
ka förslaget, synes det dock på
ovan anförda grunder omöjligt att
önska dess antagande i den nuva-
rande formen. Det är därför att
hoppas, att H. F. måtte få undergå
ännu en grundlig genomarbetning,
innan det fastställes såsom gällande
för den Svenska Kyrkan.
ÅA. Adell. F. M. Allard. KK. Peters.
Förslag till omdaning av högaltaret i Linköpings
domkyrka.
Linköpings domkyrka är i dessa
dagar föremål för alla konstvän-
ners uppmärksamhet i vårt land.
Det gäller ställningstagande till de
båda förslag till högaltarets om-
ändring, vilka utförts av arkitek-
terna Erik Fant och Martin K.
Westerberg. Enligt båda förslagen,
av vilket arkitekten Fants nu visas
i modell, skola de Byströmska gips-
figurerna avlägsnas, koret omgär-
das med ett skrank och altarbordet
prydas med ett bildskåp.
Det förstnämnda förslaget in-
passar sig smidigt i det sengotiska
koret. Altarskåpet, vars former lå-
nats från de rikt artikulerade
flamländska 1400-talsskåpen ’ med”
sirlig och starkt vertikalbetonad
kontur, begränsas på sidorna av ett
något lägre skrank av mörk ek med
rik förgyllning. Mellan skrankets
vridna pelare tänker sig arkitekten
höga ljus, vars brinnande lågor och
deras reflexer i skåpets blanka guld
torde göra en storartad verkan mot
den ljusfyllda rymden i korom-
gången. Skranket skall blott ut-
föras i de tre östra bågarna, eme-
dan en inkomponering av de me-
deltida - monstranshusen << anses
olämplig. Vissa detaljer på de båda
östligaste pelarna ge nämligen vid
handen, att kyrkans äldsta kor-
skrank, som var av sten, blott haft
denna omfattning. I triumfbågen
föreslås återupptagandet av det
stora krucifixet, som nu hänger
nästan osynligt på södra väggen
över Heemskercks altartavla. (Vid
modellens uppsättande försumma-
de man att medtaga krucifixet, vil-
ket såsom ett viktigt kompositions-
element måste tänkas med i helhe-
ten). Den nuvarande tarvliga al-
tarringen bör slutligen borttagas,
så att det mäktiga medeltida altar-
bordet av sten blir synligt. En ny
altarring med öppet mittparti före-
slås istället. Vid kommunion kan
ett flyttbart mittparti insättas.
Som helhet måste detta förslag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
