Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Musik och gudstjänst
säga bortåt tusen år, åtminstone
icke i kyrkorna i mässan. Och en
del av mässan åtminstone, det som
där är av allmänt kristligt innehåll,
måste väl dock få kallas gudstjänst.
Man har också i vårt land på
sista åren i kyrkorna här och var
anordnat något som man kallar mu-
sikgudstjänster. De bestå — åtmin-
stone som de utföras it. ex. Engel-
brektskyrkan i Stockholm — av
dels någon orgelmusik, dels några
motetter i äkta kyrkostil, något ora-
torium eller liknande eller del därav
(bl. a. har där uppförts Schutz: Jesu
sju ord på korset, bland det värde-
fullaste inom den ifrågavarande sti-
len, en föregångare till oratorierna),
dels slutligen någon församlings-
psalm samt avslutning med altar-
tjänst och psalm.
Det är alltså en sammansättning
av musik och gudstjänst.
Det är en sammansättning av ren
konstmusik — andlig sådan av bästa
slag — med ett stycke ren guds-
tjänst. Har man nu rätt att kalla
det hela för gudstjänst, med tilläg-
get musikgudstjänst?
Jag skulle vilja svara på sätt och
vis både ja och nej. Ja, ty också
konstmusiken kan ha sin berättigade
plats i gudstjänsten; och vid tillfäl-
let i fråga utmynnar dock det hela
i tal och svar mellan Gud och för-
samlingen. Guds ord kan ju sägas
talas också — i toner — och motta-
gas av församlingen. Nej, ty det
ena och det andra är ej sammanfo-
gat i organisk enhet; musiken står
där liksom för sig och avslutningen
med församlingssång och altartjänst
för sig. Och: musiken dominerar
ju på bekostnad av det andra. Vid
gudstjänst skall musiken bara tjäna,
intagande en underordnad ställning,
organiskt inlemmad i gudstjänstens
tankegång. Gudstjänst i strängare,
i liturgisk mening blir det väl alltså
icke. -Vill man utsträcka benäm-
179
ningen gudstjänst utöver den egent-
liga, så ligger ju den s. k. musik-
gudstjänsten mycket nära den över-
skridna gränsen, det må gärna med-
givas. Och det är icke saken utan
bara namnet, som betänkligheten
gäller. En kyrkomusikstund, eller
vad man vill kalla den, som avslu-
tas med aftonbön, med altartjänst
och församlingssång, det är förvisso
något att sätta värde på. »Die
Motette>, den bekanta lördags-mo-
tettstunden av Thomanerna i Tho-
mas-kyrkan i Leipzig åtföljes också
av en kort bön, fastän inte många .
pläga stanna över den(!), men mu-
sikstunden kallas »die Motette» och
icke »Gottesdienst»>.
Vad som emellertid torde kräva
en avgjord protest, det är det här
och var alltjämt förekommande till-
taget att med benämningen »ves-
per» -hedra en aftonunderhållning i
kyrkan, sammansatt t. ex. av ett par
orgelnummer, kanske rena konsert-
bravurnummer i den allt annat än
gudstjänstliga stilen, ett par solo-
sånger, religiösa eller icke, ett par
fiol- eller violoncellnummer, ett: fö-
redrag, kristligt eller mera allmän-
mänskligt och ett stycke altartjänst
med liturgisk sång i början eller i
slutet eller båda delarna; ett par
körsånger äro ’kanske också inflic-
kade någonstädes, i bästa fall reli-
glösa sådana, eljest kanske »Över
skogen, över sjön» eller någon an-
nan vacker romansartad kär bekant.
En aftonunderhållning i god ande
med religiös anstrykning eller än
hellre med avgjord kristlig. tendens
kan ju visst — särskilt i brist på an-
nan lämplig lokal — hållas i en
kyrka. Men kalla det bara inte för
vesper: det är ett slag i ansiktet mot
all både tradition och tankegång in-
om den kristna kyrkan, mot kristen
sed och kristen uppfattning. Ves-
pern är en gudstjänst, och till på kö-
pet en gudstjänst med sedan gam-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
